1700-talet

Den här artikeln handlar om hundraårsperioden 1700–1799. För decenniet 1700–1709, se 1700-talet (decennium).

Uppslagsordet ”1700-tal” leder hit. För tidskriften, se 1700-tal (tidskrift).

1700-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1700 och 31 december 1799.

1700-talet

År:

1700 | 1701 | 1702 | 1703 | 1704 1705 | 1706 | 1707 | 1708 | 1709

1710 | 1711 | 1712 | 1713 | 1714 1715 | 1716 | 1717 | 1718 | 1719

1720 | 1721 | 1722 | 1723 | 1724 1725 | 1726 | 1727 | 1728 | 1729

1730 | 1731 | 1732 | 1733 | 1734 1735 | 1736 | 1737 | 1738 | 1739

1740 | 1741 | 1742 | 1743 | 1744 1745 | 1746 | 1747 | 1748 | 1749

1750 | 1751 | 1752 | 1753 | 1754 1755 | 1756 | 1757 | 1758 | 1759

1760 | 1761 | 1762 | 1763 | 1764 1765 | 1766 | 1767 | 1768 | 1769

1770 | 1771 | 1772 | 1773 | 1774 1775 | 1776 | 1777 | 1778 | 1779

1780 | 1781 | 1782 | 1783 | 1784 1785 | 1786 | 1787 | 1788 | 1789

1790 | 1791 | 1792 | 1793 | 1794 1795 | 1796 | 1797 | 1798 | 1799

Årtionde:

1700-talet | 1710-talet 1720-talet | 1730-talet 1740-talet | 1750-talet 1760-talet | 1770-talet 1780-talet | 1790-talet

Århundrade:

1600-talet 1700-talet 1800-talet

Årtusende:

1000-talet

Födda och avlidna

Födda | Avlidna

Världen undersöks och ordnas - till vänster Carl von Linnés metod för klassificering av växter ur Classes Plantarum 1738, till höger schema över mänskligt vetande med huvudkategorierna minne, förnuft och fantasi, ur Denis Diderots Encyclopédie 1751–1777.

Händelser

Karl XII av David von Krafft, 1706

Slaget vid Kalisch under Stora nordiska kriget.

Amerikanska Revolutionskriget. Målning 1797.

Franska revolutionen. Akvarell 1789.

Voltaire 1752

Linné, målning av Roslin 1775.

Newcomens atmosfäriska ångmaskin.

Gustav Badin, tjänare hos Lovisa Ulrika, pastell av Lundberg ca 1770.

När förnuftet sover, Goya 1798.

Mozart 1790.

Vallfartskyrkan i Wies.

Marie-Antoinette med barn, av Vigée-Lebrun 1787.

Gustav III:s dödsmask.

Marats död, av David 1793.

Krig och politik

• 1700–1721 – Stora nordiska kriget utkämpas av Sverige i allians med hertigdömet Holstein-Gottorp och Osmanska riket med flera stater, mot bland andra Danmark-Norge, Ryssland och Preussen.
• 1701–1714 – Spanska tronföljdskriget mellan Frankrike, Bayern, hertigdömet Mantua samt Savojen, och Österrike, England, Nederländerna, Preussen och Tysk-romerska riket.
• 1703 – Peter den store av Ryssland grundar St Petersburg.
• 1707 – Genom unionstraktaten Treaty of Union 1707 går kungarikerna England och Skottland samman i union och bildar Kungariket Storbritannien.
• 1709 – Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Poltava
• 1710–1713 – Länderna kring Östersjön drabbas av pesten.
• 1718 – Sveriges stormaktstid tar slut i och med att Karl XII blir skjuten.
• 1719 – Det kungliga enväldet upphävs i Sverige och den så kallade frihetstiden inleds. Frihetstiden varar till Gustav III:s statsvälvning 1772.
• 1731 – Svenska Ostindiska Companiet grundas
• 1740–1748 – Österrikiska tronföljdskriget utkämpas.
• 1740 – Fredrik den store (bror till svenska drottningen Lovisa Ulrika) blir kung av Preussen.
• 1756–1763 – Europeiska sjuårskriget utkämpas mellan Tysk-romerska riket, Frankrike, Ryssland och Sverige på ena sidan och Preussen och Storbritannien på den andra.
• 1768–1784 – Rysk-turkiska kriget utkämpas.
• 1772 – Gustav III genomför en statsvälvning och inför en ny regeringsform som ger mer makt åt kungen
• 1775–1783 – USA gör sig självständigt från Storbritannien genom amerikanska revolutionskriget.
• 1776 – Den 4 juli förklarar sig 13 brittiska kolonier på den nordamerikanska kontinenten självständiga som unionen USA.
• 1783 – Ryssland, under tsarinnan Katarina II, annekterar khanatet Krim vid Svarta havet.
• 1783 – Jordreformen enskiftet införs i Skåne med början i byarna under Svaneholms slott i Skurups socken.
• 1787 – Den amerikanska konstitutionen, med Bill of Rights, antas av ett konstitutionskonvent i Philadelphia.
• 1787 – Frigivna slavar från London grundar Freetown i dagens Sierra Leone i västra Afrika.
• 1789–1799 – Fransmännen gör uppror mot den franska kungamakten och adelsväldet i franska revolutionen.
• 1790–1795 – Kriget mot ohioindianerna mellan indianer och amerikanska kolonisatörer i de nuvarande staterna Ohio, Michigan, Indiana och Illinois.
• 1792 – Gustav III mördas på en maskeradbal på Operan.
• 1792 – New York Stock & Exchange Board, föregångare till New York Stock Exchange, grundas.
• 1793 – Franske kungen Ludvig XVI avrättas med giljotinen.
• 1795 – Polen-Litauen delas mellan Preussen och Ryssland och upphör att existera i 123 år, innan Polen återigen blir en självständig nation till följd av Första världskrigets slut.
• 1799 – Napoleon Bonaparte genomför en statskupp i Frankrike och väljs till förste konsul.

Naturkatastrofer

• 1755 – Lissabon skakas av en jordbävning som förstör stora delar av staden och kräver 40 000 människoliv.
• 1783 – Jordbävningarna i Kalabrien 1783 kräver 50 000 människoliv under vårvintern.
• 1783 – Vulkanen Laki på Island får ett utbrott.

Litteratur, filosofi och nya teorier

• Upplysningen når sin kulmen.
• 1719 – Utkommer Daniel Defoes bok om Robinson Crusoe (se bokens fullständiga titel ^[1])
• 1720 – Erik Dahlberghs planchverk över svenska slott, städer och historiska platser, Suecia antiqua et hodierna (Det forna och nuvarande Sverige), utkommer.
• 1726 – Jonathan Swift ger ut den samhällssatiriska romanen Gullivers resor.
• 1734 – Den svenska lagboken (eller Sveriges Rikes Lag - Gillad och antagen på riksdagen 1734, stadfäst av Konungen den 23 januari 1736) antas av riksdagen.
• 1748 – Charles-Louis de Secondat Montesquieu lägger fram sina teorier om klimatläran och maktdelningsprincipen i De l'esprit des lois (Om lagarnas anda). Han föreslår en tredelad makt: verkställande makt, lagstiftande makt, och dömande makt.
• 1749 – Swedenborg publicerar boken Arcana Caelestia (Himmelska hemligheter).
• 1751–1777 – Den stora franska encyklopedin med Diderot som redaktör ges ut. Bland hans medarbetare, de så kallade encyklopedisterna, finns Montesquieu, Voltaire och Rousseau.
• 1759 – Voltaire ger ut sin satiriska roman Candide.
• 1761 – Hedvig Charlotta Nordenflycht publicerar Fruentimrets försvar.
• 1762 – Rousseau för fram sina idéer om uppfostran i boken Émile eller om uppfostran och om ett jämlikt samhälle i Om samhällsfördraget.
• 1774 – Goethe skriver romanen Den unge Werthers lidanden.
• 1781 – Immanuel Kants filosofiska arbete Kritik av det rena förnuftet utkommer.
• 1790 – Carl Michael Bellmans diktcykel Fredmans epistlar utkommer.
• 1792 – Mary Wollstonecraft ger ut det filosofiska verket Till försvar för kvinnans rättigheter.
• 1797 – Marquis de Sade publicerar anonymt romanen L’Histoire de Juliette, ou les Prospérités du vice (Historien om Juliette, eller Lasternas fördelar) om den bisexuella sadomasochistiska libertinen Juliette.

Teknik & vetenskap

• Den industriella revolutionen inleds i mitten av seklet i Storbritannien.
• 1712 – Den första praktiskt fungerande ångmaskinen, The atmospheric engine, uppfinns av Thomas Newcomen.
• 1723 – Jonas Alströmer startar Alingsås manufakturverk.
• 1735 – Första utgåvan av Carl von Linnés bok Systema Naturae, som är grunden för den beskrivning och indelning av biologiska arter som används än idag, utkommer.
• 1742 – Anders Celsius presenterar uppsatsen Observationer om twänne beständiga Grader på en Thermometer där han beskriver den 100-gradiga termometerskalan, som än i våra dagar är den allmänt använda.
• 1764 – Spinnmaskinen Spinning Jenny uppfinns av engelsmannen James Hargreaves.
• 1765 – James Watt uppfinner den dubbelverkande ångmaskinen som ökar effektiviteten avsevärt.
• 1784 – Edmund Cartwright konstruerar en ångmaskinsdriven vävstol, the Power loom.
• 1786 – Skotten Andrew Meikle uppfinner tröskmaskinen, tröskverket, som separerar säden från agnen. Tidigare tröskade man för hand med en slaga.
• 1796 – Edward Jenner genomför sina första smittkoppsvaccineringar och myntar termen vaccinering. Han får epitetet "vaccinets fader" men metoden hade använts av andra tidigare under seklet.

Arkitektur, konst och musik

• I Europa fortsätter 1600-talets barock in på 1700-talet men övergår snart i rokoko som blir den dominerande stilen under seklet. Mot seklets slut uppstår nyklassicismen som varar ett par decennier in på 1800-talet.

Konstnärer

• Antoine Watteau (1684-1721) fransk målare och grafiker.
• Gustaf Lundberg (1695-1786) svensk porträttmålare.
• William Hogarth (1697-1764) engelsk grafiker och karikatyrtecknare.
• Jean-Baptiste-Siméon Chardin (1699-1779) fransk målare
• François Boucher (1703-1770) fransk målare
• Carl Gustaf Pilo (1711-1793) svensk porträtt- och historiemålare.
• Alexander Roslin (1718-1793) svensk porträttmålare.
• Joshua Reynolds (1723-1792), engelsk målare
• Thomas Gainsborough (1727-1788) engelsk målare
• Jean-Honoré Fragonard (1732-1806) fransk målare
• Pehr Hilleström (1732-1816), svensk konstnär.
• Ulrika Pasch (1735-1796), svensk porträttmålare.
• Peter Adolf Hall (1739-1793), svensk-fransk miniatyrmålare.
• Johan Tobias Sergel (1740-1814) svensk skulptör och tecknare.
• Francisco de Goya (1746-1828) spansk målare och grafiker.
• Jacques-Louis David (1748-1825) fransk målare
• Élisabeth-Louise Vigée-Le Brun (1755-1842) fransk målare.

Kompositörer

• Alessandro Scarlatti (1660-1725)
• Antonio Vivaldi (1680-1741)
• Johann Sebastian Bach (1685-1750)
• Georg Friedrich Händel (1685-1759)
• Johan Helmich Roman (1694-1758)
• Giovanni Battista Pergolesi (1710-1736)
• Christoph Willibald Gluck (1714-1787)
• Carl Michael Bellman (1740-1795)
• Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791)

Arkitekter

• Nicodemus Tessin d.y., (1654-1728), Stockholms slott 1754.
• Balthasar Neumann (1687-1753), Palaset i Würtzburg 1744.
• Georg Wenzeslaus von Knobelsdorff (1699-1753), lustslottet Sanssouci i Potsdam utanför Berlin 1745–1747.
• Bartolomeo Rastrelli (1700-1771), Vinterpalatset i St Petersburg 1732, tsarernas sommarresidens Katarinapalatset i Tsarskoje Selo 1756.
• Carl Hårleman (1700-1753), Svartsjö slott 1739, Holmentornet i Norrköping 1750, Palacehuset i Göteborg 1751.
• Nicolai Eigtved (1701-1754), Amalienborg i Köpenhamn 1749-1754.
• Carl Fredrik Adelcrantz (1716-1796), Drottningholms slottsteater 1766, Kina slott i Drottningholm 1769, Korsholms kyrka i Vasa i Finland 1776.
• Bröderna Johann Baptist Zimmermann (1680-1758) och Dominikus Zimmermann (1685-1766), Vallfartskyrkan i Wies i Bayern 1746-1754.

Födda

• 1703 – Muhammad ibn Abd al-Wahhab, grundare av den islamska rörelsen wahhabismen.
• 1732 – George Washington, USA:s förste president
• 1743 – Jean Paul Marat, fransk revolutionär
• 1746 – Gustav III
• 1754 – Ludvig XVI av Frankrike
• 1755 – Marie-Antoinette, drottning av Frankrike
• 1758 – Maximilien de Robespierre, fransk revolutionär
• 1762 – Johan Anckarström, Gustav III:s mördare
• 1763 – Jean Baptiste Bernadotte, fransk marskalk, kung av Sverige med namnet Karl XIV Johan
• 1763 – Joséphine de Beauharnais, fransk kejsarinna, gift med Napoleon I
• 1769 – Napoleon I, fransk kejsare
• 1775 – Jane Austen, författare
• 1788 – Lord Byron, författare
• 1793 – Carl Jonas Love Almqvist, författare
• 1799 – Aleksandr Pusjkin, författare

Avlidna

• 1718 – Karl XII, kung av Sverige sedan 1697
• 1725 – Peter den store, Rysslands tsar sedan 1682
• 1727 – Isaac Newton, engelsk vetenskapsman
• 1742 – Arvid Horn, svensk statsman och kanslipresident
• 1751 – Christopher Polhem, svensk uppfinnare
• 1792 – Muhammad ibn Abd al-Wahhab, arabisk reformist
• 1792 – Gustav III, kung av Sverige sedan 1772 (mördad)
• 1792 – Ankarström, svensk kungamördare (avrättad genom stegling och halshuggning)
• 1793 – Ludvig XVI, kung av Frankrike 1774–1792 (giljotinerad)
• 1793 – Marie-Antoinette, Frankrikes drottning 1774–1792 (giljotinerad)
• 1793 – Jean Paul Marat, fransk politiker (mördad)
• 1794 – Maximilien de Robespierre, fransk politiker (giljotinerad)
• 1799 – George Washington, USA:s president 1789–1797