Stora alvaret

Stora Alvaret (även Alvaret^[1]) är ett 37 kilometer långt och 15 kilometer brett område med alvarmark på de södra delarna av Öland.^[2] Området utgör med sina 250^[3]–260^[4] kvadratkilometer en femtedel av hela öns yta.

Vy över Stora alvaret

Alvaret utmärks av att det i huvudsak utgörs av trädlös hedmark där berggrunden, bestående av ordovicisk kalksten, ofta går i dagen eller är täckt endast med ett tunt jordlager. Området har en speciell flora med en mängd arter som är unika för området, speciellt orkidéer under försommaren.^[5] Stora alvaret används historiskt som betesmark. Betesdriften är nödvändig för att förhindra igenbuskning. Ett problem är att jordlagret är tunt, vilket gör att antalet betande får måste begränsas.^[6]

Ljungpiparen nämns som karaktärsfågeln, också vanliga är bland annat sånglärka, storspov och ängshök. Rosenvingad gräshoppa och alvarlarvmördare är några av insekterna.^[7][8] En introducerad art är guldfisk, som upptäcktes i en damm på Stora alvaret i slutet av 1990-talet.^[9][10]

Stora alvaret har tillsammans med södra Ölands odlingslandskap utsetts till världsarv av FN-organet Unesco.^[11]

Stora alvaret inom kulturen

Stora alvaret är motiv för friluftsmålare som Albert Theodor Gellerstedt, Nils Kreuger och Arthur Percy.^[12] Författaren och fotografen Anders Johansson har skildrat Alvaret i text och foto.^[13][14]

Stora alvaret finns avbildat på svenska frimärken som utkom 2003.^[15]

Området är även en av platserna där Richard Hoberts film Tre solar filmats.^[16]