Loading AI tools
konsten, vetenskapen och den praktiska tillämpningen att formge och planera byggnader och rum Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Arkitektur avser allt mänskligt byggande och formande av den fysiska miljön.[1] Arkitektur är också läran om formgivning av i första hand byggnader. Det är emellertid ett multidisciplinärt ämnesområde som verkar mellan konst och vetenskap och även omfattar landskap, städer, interiörer, möbler och enskilda objekt. Enligt det tidigaste bevarade verket i ämnet, Vitruvius' "Tio böcker om arkitektur", är arkitekturens kärna balansen mellan Skönhet (Venustas), Hållbarhet (Firmitas) och Funktion (Utilitas). Den svenske arkitekturhistorikern Elias Cornell sammanfattade, för sina arkitekturstudenter vid Chalmers tekniska högskola, vad arkitektur handlar om i meningen "Estetisk organisation av praktisk verklighet." Sedan renässansen räknas arkitektur till de sköna konsterna.
Denna artikel ingår i serien om A R K I T E K T U R | ||
Arkitektur | ||
Arkitekt | ||
Arkitekturens historia | ||
Arkitekturteori | ||
Byggnadskonstruktion | ||
Byggnadsmaterial | ||
Byggnadstyper | ||
Landskapsarkitektur | ||
Ljusarkitektur | ||
Inredningsarkitektur | ||
Fysisk planering | ||
|
Denna artikel är en del i serien konst som består av följande delar: | |
---|---|
Konstarterna | |
Konstens historia | |
Konstverken | |
Konstnärerna |
Ordet arkitektur används också inom till exempel datavetenskap och avser då den övergripande strukturen hos ett system.
Ordet "arkitektur" kommer från grekiska αρχιτέκτων (architekton), "byggmästare". Av kombinationen αρχι- (Archi-), "hövding" eller "ledare" och τέκτων (tekton), en "byggare" eller "snickare".[2][3][3] Medan den första tillämpningen av ordet "arkitektur" hänför sig till byggd miljö har i begreppets förlängning termen kommit att beteckna konst och disciplin för att skapa en verklig (eller sluta sig till en antydd eller skenbar) plan av något komplext objekt eller system. Termen kan användas för att beskriva den underförstådda arkitekturen av matematik eller av abstrakta ting som musik, den tydliga arkitekturen av naturliga objekt, till exempel geologiska formationer eller strukturen i biologiska celler, eller den uttryckligen planerade arkitekturen av föremål som människan tillverkat som mjukvara, datorer, näringsliv och databaser, utöver byggnaderna. I varje användning, kan en arkitektur ses som en subjektiv avbildning från ett mänskligt perspektiv (en användare i fråga om abstrakta eller fysiska artefakter) till inslag eller komponenter av någon typ av struktur eller system, som bevarar förbindelserna mellan delarna eller komponenterna.
I den snävare innebörden av begreppet klassisk arkitektur menas i konsten och/eller vetenskapen den planerade utformningen av den byggda mänskliga miljön, det vill säga konfrontationen mellan det av människan skapade rummet och det särskilda samspelet mellan människan, (det av människan skapade) rummet och tiden. Därvid innefattar den klassiska arkitekturen olika aspekter. Dessa är:
Sedan århundraden tillbaka har med arkitektur i allmänhet menats konsten att bygga. Arkitektur var gestaltningen av byggnadsverk, konsten att bygga, därav uttrycket konst. Arkitektur handlar om enskilda byggnadsverk, främst då byggnader ovan jord. Listan över byggnadsverk efter funktion ger en översikt över de olika uppgifterna. I större skala handlar det om utformningen av städer och stora byggnader och samspelet mellan byggnader och deras omgivning. Landskapsarkitektur å andra sidan handlar om gestaltningen av landskapet från en arkitektonisk synvinkel. Inredningsarkitektur har som sin uppgift att utforma byggnadernas interiör, ett delområde är till exempel utformning av utställningar.
Denna definition har emellertid sedan början av 1900-talet varit kontroversiell. Uttalat blir de flesta definitionsförsök bara förståeliga i samband med vissa typer av debatt om arkitekturens innehåll, uppgift och betydelse, varvid också respektive relevanta byggnader med sina estetiska, tekniska, ekonomiska och politiska konsekvenser blir beaktade. Liksom begreppet konst verkar det arkitektoniska begreppet inte möjligt att ge en enkel beskrivning i ord eller som begrepp.
En sofistikerad definition visar sig vid närmare betraktelse som en kamp för territoriell definition och tillämpningsområde (se därvid skrifter av Michel Foucault) eller ett mer handfast exempel som exkluderande design. På grund av den normativa aspekten blir varje innehållslig bestämning av arkitekturen en kontrovers och är i sin kärna ideologiskt präglad. Varje försök till definition - om den innehåller en eftertanke - är redan arkitekturteori. Definitionen av arkitektur bygger till stor del på attityd och den definierande personens värdesystem, om det är ägaren, arkitekten eller arkitekturteoretikern.
Det faktum att utvärderingar av arkitekternas respektive verk utmynnar oftast i en kontrovers, det är oundvikligt, eftersom det inte bara är en tävling för talanger och färdigheter, utan också handlar om giltigheten för de individuella värdesystemen. Genom spännvidden i åsikterna om arkitektur har vi idag genom arkitekturen fått en stor formrikedom.
De metoder som används för arkitektonisk formgivning är mer avancerade än sina principer genom tiden. Enligt de äldsta texterna vi känner till om arkitektur, Om arkitektur, av Vitruvius, skall arkitekturen skapa en harmonisk och balanserad kombination av tre motstridiga principer:
Denna treklang har varit grundläggande, men deras namn har genom tiderna varierat och fokuserat på andra aspekter av dessa tre begrepp, enligt följande:
Vitruvius | Utilitas | Firmitas | Venustas |
---|---|---|---|
Leon Battista Alberti (1400-talet) | Behov | Bekvämlighet | Lustfylldhet |
François Blondel (1600-talet) | Distribution | Byggande | Utsmyckning |
Jacques François Blondel (1700-talet) | Bekvämlighet | Styrka | Godkännande |
Hector Guimard (1800-talet och 1900-talet) | Harmoni | Logik | Känsla |
Pier Luigi Nervi (1900-talet) | Funktion | Ordning | Form |
Christian de Portzamparc (1900-talet och 2000-talet[5] | Perception (levande organ, fenomenologi) | Produktion (teknik, konstruktion) | Representation (estetik och ideologi, modeller, stilar) |
En undersökning gjord av psykologen David Halpern med en grupp arkitekturstudenter å ena sidan och en kontrollgrupp av genomsnittsbefolkning som fick betygsätta byggnader på foto visade att dessa två grupper hade mycket olika uppfattning om vad som var en attraktiv byggnad, där arkitektgruppens favoriter fick lägsta betyg och vice versa. Trenden blev mer uttalad ju längre arkitektstudenterna hade kommit i sin utbildning. Arkitekturpriser innefattar aldrig allmänhetens uppfattning om formen.[6] En konsekvens av arkitekternas och allmänhetens olika uppfattningar om byggnadsestetik är bland annat överklaganden mot nybyggnation.[6]
Den arkitektoniska teorin beskrivs i en kontinuerlig serie föredrag som har bevarats från antiken.
Arkitekturens utövande fordrar, förutom att man behärskar de discipliner som hör till arkitektur (programmering, sammansättning, rendering, konstruktion, mätningar, Computer-aided design), kunskap om relevanta områden inom konsten (design, dekorativ konst, etc. ..), matematik (beskrivande geometri, algebra), fysik (fysik, kemi och hållfasthetslära, statik), rättskunskap (civilrätt , byggregler, konstruktionsregler, historia (arkitekturhistoria, städernas historia, arkeologi, sociologi, statsvetenskap, antropologi).
Arkitekturen fungerar på många nivåer, från utformning och genomförande av delar av timmermansarbeten eller dekorativa element, till hela städer, samtidigt som den är inriktad också på de mellanliggande former såsom hus, sjukhus, stadshus, skolor, affärer, domstolar, kyrkor osv.
Det är fel att betrakta inredningsarkitektur eller stadsbyggnad som specialiserade områden, som om inredningen är oberoende av de individuellt utformade byggnader som innehåller den, eller som om staden är oberoende av de byggnader som utgör den.
När man tänker på någon form av klassificering av olika arkitektoniska verk som observeras i tid och rum, gör man åtskillnad på byggnader och områden genom idén att de har en stil som skiljer sig från en annan.
Traditionellt har begreppet "stil" innehållit en viss uppsättning faktorer och formella egenskaper hos byggnader: de mer primära faktorerna är något som förenar i form, och framför allt i dess arkitektoniska detaljers estetiska och konstruktiva utformning. Från detta begrepp är då, naturligtvis, den bärande tanken att de olika stilarna har olika "regler". Dessa regler kan användas i särskilda fall. Arkitekturen som yrke, enligt detta synsätt, skulle då reduceras till en enkel sammanfogning av regler och systematik.
Detta är en idé som efter olika rörelser inom arkitekturen, den moderna arkitekturen (och till och med den postmoderna som återigen börjat diskutera stilen), har blivit föråldrad och passionerat bekämpas. Arkitekturen har, åtminstone i teorin och i den akademiska världen, kommit att effektivt definiera sin domän: arbetet med "det beboeliga rummet" (rymden). Vad som bedömdes vara "stil" har då helt enkelt blivit ett historiskt skede eller en skola. Trots att det verkar vara en trivial förändring, visar det hur stort djup den nya variabeln har: definitionerna av de historiska begreppen och arkitekturstilarna gäller inte längre och blir i stället ett uttryck för individuella tolkningar av varje arkitekt (eller grupp av arkitekter), av vad han bedömer vara arkitektur.
Så om man kan tala om en historisk stil (Barock, klassisk arkitektur, gotisk stil osv., så är det också möjligt att tala om en individuell stil ( Wrightiana, Corbuseana, etc.).
I allmänhet har alla stora arkitekter av nittonhundratalet, bland vilka kan nämnas Mies van der Rohe, Le Corbusier, Frank Lloyd Wright, Louis Kahn eller Alvar Aalto, gett en distinkt definition åt sitt yrke, som fokuserar dess syfte på olika sätt. Mycket intressant som ett kompendium och som reflexion över olika definitioner av arkitektur genom historien är verket "Architectura in Nuce" (Arkitektur i Nuce) av den italienske kritikern Bruno Zevi.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.