Brom

Den här artikeln handlar om grundämnet. För rollfiguren Brom i Eragon, se Lista över karaktärer i Eragon.

Brom (latinskt namn, bromum) är ett icke-metalliskt grundämne som tillhör gruppen halogener.

Brom
Nummer 35 Tecken Br Grupp 17 Period 4 Block p
Cl ↑ Br ↓ I Selen ← Brom → Krypton     [Ar] 3d10 4s2 4p5             35Br                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	79,904 u
Utseende	Gas: rödbrun Fast: metalliskt glänsande
Fysikaliska egenskaper
Densitet	3 119 kg/m³ (273 K)
Aggregationstillstånd	Flytande
Smältpunkt	265,8 K (−7 °C)
Kokpunkt	332 K (59 °C)
Molvolym	19,78 × 10−6 m³/mol
Smältvärme	5,286 kJ/mol
Ångbildningsvärme	15,438 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie	115 (94) pm
Kovalent radie	114 pm
van der Waalsradie	185 pm
Jonisationspotential	Första: 1 139,9 kJ/mol Andra: 2 103 kJ/mol Tredje: 3 470 kJ/mol Fjärde: 4 560 kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Ar] 3d10 4s2 4p5
e− per skal	2, 8, 18, 7
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	±1, 5 (starkt sur)
Diverse
Kristallstruktur	ortorombisk
Ljudhastighet	206 m/s
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Bromisotoper Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 79Br 50,69 % Stabil 81Br 49,31 % Stabil
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Historia

Brom upptäcktes 1826 av fransmannen Antoine-Jérôme Balard i moderluten från havssaltstillverkning. Bromets existens verifierades av Gay-Lussac och Thénard, samt Vauquelin. Gay-Lussac föreslog namnet brom, som hämtats från grekiskans bronos, stank, och syftar på bromets starka lukt. Oberoende av Balard utvanns brom vid samma tid av tyskarna Carl Jacob Löwig och Justus von Liebig.^[1]

Egenskaper

Vid standardtryck och -temperatur är brom en mörk rödbrun frätande vätska, som avger giftiga ångor med obehaglig lukt. Brom löst i vatten kallat bromvatten är ett reagens på omättade kolväten. De reagerar och bryter sina dubbelbindningar och binder in bromatomerna och det brunfärgade bromvattnet förlorar färgen.

Användningsområde

Flamskyddsmedel

Huvudartikel: bromerade flamskyddsmedel

Brom används som komponent i en mängd olika sammansättningar flamskyddsmedel som gemensamt kallas bromerade flamskyddsmedel. De används för att förhindra brand och i nästa steg fördröja och minimera spridningen av brandförloppet och är vanligt förekommande i fordonsinredning samt elektronisk utrustning som datorer, tv-apparater och kontorsmaskiner. Bromerade flamskyddsmedel är skadliga för miljö och hälsa.^[2]

Fotopapper

Brom i förening med silver, silverbromid (AgBr), används tack vare sin ljuskänslighet vid tillverkning av fotopapper.^[3]

Medicin

Från 1850-talet och till början av 1900-talet var alkalibromider, särskilt kaliumbromid, vanligt använda inom sjukvården på grund av sin sedativa verkan.^[4] På grund av bromidens toxicitet och bieffekter, som kallas bromism, upphörde användningen. I vissa länder förekommer fortfarande en begränsad användning av kaliumbromid i kombination med fenobarbital mot epilepsi, och ämnet förekommer även inom veterinärmedicinen.^[5]

Farliga egenskaper

Brom orsakar vid hudkontakt frätskador som kan bli djupa och svårläkta. Förtäring eller inandning orsakar förgiftning som kan vara livshotande.^[6]

Se även

• Bromism
• Periodiska systemet