Cirkulationssvikt

Cirkulationssvikt, även kallad medicinsk chock, skadechock eller ofta bara chock, uppstår när den cirkulerande blodmängden av olika anledningar blir otillräcklig, vilket kan leda till syrgasbrist i kroppens celler. Orsakerna till cirkulationssvikt kan vara exempelvis kraftiga yttre eller inre blödningar, uttorkning vid exempelvis fysisk aktivitet i hetta, brännskador eller kraftiga allergiska reaktioner.

Cirkulationssvikt
Latin: insufficientia circulationis periphericae[1]
Klassifikation och externa resurser
ICD-10	bl.a. R57
ICD-9	785
DiseasesDB	12013
Medlineplus	000039
eMedicine	emerg/531  med/285 emerg/533
MeSH	D012769 svensk D012769 engelsk

Indelning

Man skiljer på olika typer av chock:

• Hypovolemisk chock. Då blodvolymen minskar så pass mycket att hjärtat inte klarar av att fylla ut kärlträdet. Oftast på grund av inre eller yttre blödning.
• Kardiogen chock. Då hjärtats funktion sviktar, vanligtvis efter en akut hjärtinfarkt och därför inte kan försörja kroppen med syrerikt blod trots en normal blodvolym^[2].
• Obstruktiv chock. En form av chock associerad med fysisk obstruktion av de stora kärlen i system- eller lungkretsloppet, t.ex. lungemboli, hjärttamponad, ventilpneumothorax och aortastenos.
• Distributiv chock:
  • Neurogen chock. Då en skada på nervsystemet leder till en utvidgning av kärlen och minskad hjärtfrekvens via det autonoma nervsystemet. Tillståndet kan också uppkomma vid alltför djup narkos.
  • Anafylaktisk chock. Då ett allergen stimulerar kärlträdet till att utvidgas och bli mer genomsläppligt. Genomsläppligheten leder till läckage och en minskad blodvolym, som i sin tur tillsammans med utvidgningen ger hypotoni^[2].
  • Septisk chock. Då toxin från bakterier och inflammatoriska mediatorer från kroppens eget försvar mot bakterierna leder till en kraftig vasodilation samt genomsläpplighet i kärlet. Vasodilationen och genomsläppligheten ger hypotoni^[2].
  • Binjuresvikt

Tecken

Kliniska tecken på att en person befinner sig i chock är^[2]:

• Ökad andningsfrekvens.
• Ökad hjärtfrekvens (takykardi).
• Förändringar i blodtryck. Sänkt blodtryck (systoliska trycket är under 90 mmHg) uppkommer i ett sent skede.
• Minskad urinproduktion.
• Blek cyanotisk hud, livedo reticularis.
• Medvetandepåverkan

Se även

• Akut omhändertagande