Edvin Adolphson
svensk skådespelare Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Gustav Edvin Adolphson, född 25 februari 1893 i Furingstad i Östergötland, död 31 oktober 1979[1] i Stocksundstorp i Solna församling,[2][3] var en svensk skådespelare[4][5] och regissör.
| Edvin Adolphson | |
 Edvin Adolphson, 1940. | |
| Född | Gustav Edvin Adolphson 25 februari 1893 Furingstad, Östergötland, Sverige |
|---|---|
| Död | 31 oktober 1979 (86 år) Stocksundstorp, Solna, Stockholms län, Sverige |
| Aktiva år | 1912–1968 |
| Maka | Margot Chergée (1916–1926; skilda) Harriet Bosse (1927–1932; skilda) Mildred Folkestad (1932–1950; skilda) Ulla Balle-Jensen (1952–1979; hans död) |
| Barn | Anna-Greta Adolphson Kari Adolphson Olle Adolphson Kristina Adolphson Per B. Adolphson Leo Cullborg |
| Släktingar | Elof Adolphson (bror) Mia Adolphson (brorsdotter) |
| Betydande roller | |
| Rutger von Degerfelt i Ett brott Stefan Anker i Kungliga patrasket Pastor Nordström i Hemsöborna Harald Hilding Markurell i Markurells i Wadköping | |
| IMDb SFDb | |
Biografi
Sammanfatta
Perspektiv
Karriär
Adolphson teaterdebuterade 1912 på Arbisteatern i hemstaden Norrköping. Han började turnera som skådespelare 1915 och kom till Stockholm 1918. Från 1920 spelade han på Intima teatern, men inledde detta år också på allvar sin filmkarriär, efter filmdebuten i Thomas Graals bästa barn (1918).
Efter att på turné med Harriet Bosse (1924) ha spelat Helmer i Ett dockhem och med Pauline Brunius (1926) Paul i Brinnande jord samt 1926–27 varit knuten till Lorensbergsteatern i Göteborg kom Adolphson 1927 till Oscarsteatern. Därifrån övergick han 1932 till Dramatiska teatern, som han i sin tur lämnade 1935 för att väsentligen ägna sig åt filmen. [6]
Särskilt under åren vid Oscarsteatern placerade han sig bland våra ledande karaktärsskådespelare. Hans kraftfulla scentemperament och skarpa profileringsförmåga gav honom stora framgångar, till exempel som Chanan i Dibbuk, Marius i Fanny och Carlos i Det svaga könet. [6]
Under denna tid hann han medverka i flera olika versioner av samma film, såsom i fallet med Körkarlen (1921), Körkarlen (1958) och Sången om den eldröda blomman (1934), Sången om den eldröda blomman (1956).
År 1957 tilldelades han Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning".
Under senare delen av sin karriär medverkade han i stora TV-produktioner, till exempel Markurells i Wadköping, Swedenhielms och Hemsöborna.
Privatliv
Edvin Adolphson flyttade med sina föräldrar till Norrköping när han var några år gammal. Han var son till smeden och entreprenören Gustav Adolfsson (1872–1936) och Maria Adolfsson, född Ström (1874–1952).[2][7]
Adolphson var gift första gången 1916–1926 med skådespelaren Margot Chergée (1894–1982)[2], andra gången 1927–1932 med skådespelaren Harriet Bosse (1878–1961)[2], tredje gången 1932–1950 med Mildred Mehle (1904–1987)[2][8] och fjärde gången från 1952 till sin död med Ulla Balle-Jensen (1922–2020).[9]
I sitt första äktenskap fick han dottern Anna-Greta Adolphson (1917–2010) och i sitt tredje äktenskap barnen Kari Thomée (född 1932), Olle Adolphson (1934–2004), Kristina Adolphson (född 1937) och Per B. Adolphson (född 1945). Alla barnen blev verksamma inom konstnärliga yrken, Anna-Greta som skådespelare, Kari som TV-producent, Olle kompositör och vissångare, Kristina även hon som skådespelare och Per som fotograf.
Med författaren Majken Cullborg, som han inte var gift med, fick han sonen Leo Cullborg (född 1946), skådespelare och regissör.[10]
Edvin Adolphson jordfästes i Engelbrektskyrkan i Stockholm.[11] Han är begraven på Solna kyrkogård.[12][13]
Filmografi (i urval)
Roller
- 1918 – Thomas Graals bästa barn
- 1920 – Gyurkovicsarna
- 1920 – Mästerman
- 1921 – Körkarlen
- 1921 – En vildfågel
- 1921 – De landsflyktige
- 1922 – Vem dömer
- 1922 – Thomas Graals myndling
- 1922 – Kärlekens ögon
- 1922 – Det omringade huset
- 1923 – Anderssonskans Kalle på nya upptåg
- 1923 – Andersson, Pettersson och Lundström
- 1923 – Friaren från landsvägen
- 1924 – Där fyren blinkar
- 1924 – Sten Stensson Stéen från Eslöv
- 1925 – Karl XII
- 1925 – Flygande holländaren
- 1925 – Polis Paulus' påskasmäll
- 1926 – Till Österland
- 1926 – Fänrik Ståls sägner-del I
- 1926 – Fänrik Ståls sägner-del II
- 1926 – Hon, den enda
- 1926 – Bröllopet i Bränna
- 1927 – Förseglade läppar
- 1928 – Janssons frestelse
- 1928 – Gustaf Wasa del I
- 1928 – Gustaf Wasa del II
- 1929 – Hjärtats triumf
- 1929 – Säg det i toner
- 1930 – Vi två
- 1931 – Generalen
- 1931 – Brokiga Blad
- 1931 – Skepp ohoj!
- 1931 – Längtan till havet
- 1931 – Halvvägs till himlen
- 1932 – Tango
- 1932 – Modärna fruar
- 1932 – Kärlek och kassabrist
- 1933 – Kära släkten
- 1934 – Atlantäventyret
- 1934 – Sången om den eldröda blomman
- 1935 – Munkbrogreven
- 1936 – Bröllopsresan
- 1936 – På Solsidan
- 1936 – Johan Ulfstjerna
- 1937 – Ryska snuvan
- 1937 – John Ericsson - segraren vid Hampton Roads
- 1938 – Dollar
- 1939 – Gubben kommer
- 1939 – En enda natt
- 1939 – Efterlyst
- 1940 – Med dej i mina armar
- 1940 – Ett brott
- 1941 – En kvinna ombord
- 1941 – Fröken Kyrkråtta
- 1941 – Livet går vidare
- 1942 – Man glömmer ingenting
- 1942 – Lågor i dunklet
- 1942 – General von Döbeln
- 1942 – Djurgårdsmässan
- 1943 – Sjätte skottet
- 1943 – Hon trodde det var han
- 1944 – En dag skall gry
- 1945 – Maria på Kvarngården
- 1945 – Galgmannen
- 1945 – Mans kvinna
- 1945 – Kungliga patrasket
- 1946 – Begär
- 1946 – Åsa-Hanna
- 1947 – Folket i Simlångsdalen
- 1947 – Supé för två
- 1948 – Flottans kavaljerer
- 1948 – En svensk tiger
- 1949 – Singoalla
- 1950 – Frökens första barn
- 1950 – Kvartetten som sprängdes
- 1950 – Kastrullresan
- 1951 – Hon dansade en sommar
- 1951 – Dårskapens hus
- 1952 – En fästman i taget
- 1952 – Hård klang
- 1953 – Vägen till Klockrike
- 1953 – Vingslag i natten
- 1953 – Göingehövdingen
- 1955 – Älskling på vågen
- 1955 – Ute blåser sommarvind
- 1955 – Paradiset
- 1955 – Enhörningen
- 1955 – Giftas
- 1956 – Litet bo
- 1956 – Sceningång
- 1956 – Sången om den eldröda blomman
- 1956 – Pettersson i Annorlunda
- 1957 – Synnöve Solbakken
- 1958 – Laila
- 1958 – Körkarlen
- 1958 – Bock i örtagård
- 1959 – Djurgårdsmässan
- 1959 – Får jag låna din fru?
- 1960 – Goda vänner trogna grannar
- 1960 – Bröllopsdagen
- 1961 – Änglar, finns dom?
- 1961 – Pärlemor
- 1961 – Swedenhielms (TV-pjäs)
- 1963 – Sällskapslek
- 1963 – Prins Hatt under jorden
- 1964 – Bröllopsbesvär
- 1966 – Hemsöborna (TV-serie)
- 1968 – Markurells i Wadköping (TV-serie)
Regi i urval
Filmmanus
Teater
Roller (ej komplett)
Regi (ej komplett)
| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1930 | Kontraband | Oscar Rydqvist | Mindre Teatern[59] |
| 1937 | St Peters finger Anthony and Anna | St. John Greer Ervine | Komediteatern |
| 1938 | George and Margaret | Gerald Savory | Oscarsteatern |
| 1959 | Så tuktas en argbigga The Taming of the Shrew | William Shakespeare Översättning Carl August Hagberg | Helsingborgs stadsteater Regi tillsammans med Johan Falck |
Radioteater
Roller
| År | Roll | Produktion | Regi |
|---|---|---|---|
| 1948 | Fredrik, kolare | Kolar-Fredik Inge Johansson | Lars Madsén[81] |
| 1960 | Jon, en torpare | Jons födelsedag Inge Johansson | Helge Hagerman[82] |
Bibliografi
- 1972 – Edvin Adolphson berättar om sitt liv med fru Thalia, fru Filmia och andra fruar
Källor
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.