Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
En elektrisk krets består av elektromekaniska och elektroniska komponenter som till exempel ström- och spänningskällor, strömbrytare, glödlampor, elmotorer, reläer, resistorer, kondensatorer, induktorer, transistorer och dioder sammankopplade med elektriska ledningar så att de bildar en sluten krets, sådan att en elektrisk ström kan passera genom kretsen.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Aktiva kretsar innehåller aktiva komponenter som till exempel elektronrör och transistorer, ström- och spänningskällor, men kan även innehålla passiva komponenter.
Passiva kretsar är kretsar som inte innehåller aktiva komponenter.
En linjär krets uppfyller kraven för superpositionsprincipen. Utsignalen från kretsen för en linjärkombination av signaler på ingångssidan uppfyller det linjära sambandet
En linjär växelströmskrets där alla spänningar och strömmar är sinusformade och av samma konstanta frekvens, kan analyseras med hjälp av jω-metoden där alla växelstorheter och impedanser representeras av komplexa tal. Beräkningar på linjära växelströmskretsar med andra vågformer kan underlättas av fourieranalys och laplacetransformation.
Icke-linjära kretsar innehåller exempelvis halvledande komponenter såsom dioder och transistorer. Beräkningar på icke-linjära kretsar kan vanligen endast utföras med approximativa numeriska metoder, eftersom komponenternas resistans, ström- och spänningsförstärkning, kapacitans och andra egenskaper inte är konstanta, utan kan bero av spänning och ström. Vid analys av stora signaler kan man exempelvis anta att en diod antingen leder (med ett konstant spänningsfall) eller spärrar, och att en transistor antingen är bottnad, strypt eller i aktivt (approximativt linjärt förstärkande) tillstånd.
Vid småsignalsanalys, det vill säga analys av strömmar och spänningar med små avvikelser från en arbetspunkt eller vilopunkt (dess värdgenomsnittliga värden), kan det innebära tillräcklig noggrannhet att anta att de icke-linjära komponenterna beter sig som linjära komponenter.
I moderna apparater utgörs ledningarna ofta av ett metalliskt foliemönster på en skiva av isolerande material vilket kallas för mönsterkort. Den ursprungliga monteringsmetoden är hålmontering, vilken innebär att komponenternas anslutningstrådar sticks ner i hål som borrats i mönsterkortet, varefter trådarna löds till foliemönstret på kortets andra sida. Med en senare metod som kallas ytmontering, vilken är bättre lämpad för miniatyrisering, läggs komponenterna på foliesidan, där anslutningsdelarna löds fast.
Mönsterkort skapas med EDA-program som till exempel KiCad.
De hålmonterade komponenterna löds fast i ett enda moment i en våglödningsmaskin. Ytmonterade komponenter smälts fast i en ugn.
Det färdiglödda kortet kallas kretskort.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.