Fiber Bragg-gitter
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Fiber Bragg-gitter (FBG), på engelskan Fibre Bragg grating, är en Braggspegel som skapats i en del av en optisk fiber och som reflekterar ljus av en viss våglängd men släpper igenom ljus av andra våglängder.[1] Den reflekterade våglängden uppfyller Braggs lag för gittret och kallas Bragg-våglängden. Gittret åstadkomms genom att skapa en periodisk variation i brytningsindex i fiberkärnan, vilket resulterar i en våglängdsspecifik dielektrisk spegel. Ett fiber Bragg-gitter kan därför användas som ett optiskt filter som blockerar vissa våglängder eller som en våglängds-specifik reflektor.

= gitterperiod, n = brytningsindex, n0 = omgivningens brytningsindex, n1 = mantelns brytningsindex, n2 = fiberkärnans brytningsindex, n3 = gittrets brytningsindex, PI = ingångseffekt, PB = reflekterad effekt, PT = transmitterad effekt, = ljusets våglängd, B = Bragg-våglängd.
Den reflekterade våglängden (B), Bragg-våglängden, är:
där neff är det effektiva brytningsindexet och Λ gitterperioden, alltså gittrets "våglängd".
Praktiskt skapas Fiber Bragg-gitter vanligen genom att utsätta en optisk fiber för ett mönster av intensivt laserljus vinkelrätt mot fiberns riktning.[2] Detta leder till en permanent ökning av fiberkärnans brytningsindex på de ställen som exponerats för laserljuset.
Användningsområde
Fiber Bragg-gitter kan användas som optiska sensorer för att mäta bland annat längd- och temperaturförändringar genom att den reflekterade våglängden förändras när den optiska fibern sträcks eller ändrar temperatur.[1]
Källor
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.