Finska Vetenskaps-Societeten

Finska Vetenskaps-Societeten (Societas Scientiarum Fennica) grundades 1838 och är Finlands äldsta vetenskapsakademi. Akademien har fyra sektioner, den matematisk-fysiska, den biovetenskapliga, den humanistiska och den samhällsvetenskapliga. Varje sektion har 30 ledamöter, varvid en plats blir ledig när ledamoten fyller 67 år; äldre ledamöter sitter kvar, men platsen kan återbesättas. Societeten har dessutom utländska ledamöter. Den firar sin årshögtid på kejsar Alexander II:s födelsedag den 29 april.

Societeten arbetar för gränsöverskridande vetenskaplig diskussion genom att:^[1]

• ordna föredrag, seminarier och symposier kring aktuella ämnen,
• publicera vetenskaplig litteratur,
• utdela forskningsunderstöd och pris,
• bidra till forskningssamfundets kontakter nationellt och internationellt,
• erbjuda sina ledamöter tvärvetenskapliga kontakter.

Societetens ordförande är professor Jan Sundberg och dess ständige sekreterare professor Mats Gyllenberg.

Stiftande medlemmar

• Johan Gabriel von Bonsdorff
• Pehr Adolf von Bonsdorff
• Carl Daniel von Haartman
• Gustaf Gabriel Hällström
• Immanuel Ilmoni
• Wilhelm Gabriel Lagus
• Johan Gabriel Linsén
• Johan Jakob Nervander
• Nils Gustaf Nordenskiöld
• Johan Jacob Nordström
• Fredrik Wilhelm Pipping
• Gabriel Rein
• Nathanael Gerhard af Schultén
• Carl Reinhold Sahlberg
• Nils Abraham Ursin

Ständiga sekreterare

• Nathanael af Schultén den yngre (1838–1855)
• Adolf Edvard Arppe (1855–1867)
• Lorenz Leonard Lindelöf (1867–1908)
• Anders Donner (1908–1921)
• Robert Tigerstedt (1921–1923)
• Fredrik Elfving (1923–1934)
• Ernst Lindelöf (1934–1945)
• Harry Federley (1945–1951)
• Walter Wahl (1951–1956)
• Pontus Palmgren (1956–1966)
• Einar Stenij (1966–1975)
• Kai Otto Donner (1975–1979)
• Holger Thesleff (1979–1980)
• Gösta Mickwitz (1980–1992)
• Carl G. Gahmberg (1992–2018)
• Mats Gyllenberg (2018–)