Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten är en svensk statlig myndighet under Socialdepartementet med nationellt ansvar för folkhälsofrågor.^[2] Myndigheten verkar för en god folkhälsa och arbetar för att befolkningen ska ha skydd mot smittsamma sjukdomar och andra hälsohot.

Folkhälsomyndigheten
Departement	Socialdepartementet
Organisationstyp	Statlig förvaltningsmyndighet
Ledning	Enrådighetsmyndighet
Säte	Solna och Östersund
Län	Stockholm och Jämtland
Föregångare	Smittskyddsinstitutet Statens folkhälsoinstitut
Inrättad	1 januari 2014
Generaldirektör	Olivia Wigzell
Antal anställda	cirka 600–800[1]
Instruktion	SFS 2021:248
Webbplats	www.folkhalsomyndigheten.se

Sedan 1 oktober 2022 är myndigheten även beredskapsmyndighet inom beredskapssektorn hälsa, vård och omsorg.^[3]

Verksamhet

Folkhälsomyndigheten tar fram och sprider vetenskapligt grundad kunskap som ska främja hälsa och förebygga sjukdomar och skador. Viktiga mottagare är riksdag och regering, andra statliga myndigheter, regioner och kommuner, länsstyrelser samt olika organisationer.

Myndigheten har ett nationellt ansvar för skyddet mot smittsamma sjukdomar och samordnar smittskydd på nationell nivå. Till verksamheten hör även en statsepidemiolog. En stor del av personalen arbetar med smittskydd och smittsamma sjukdomar, medan övriga arbetar med andra folkhälsofrågor.^[4]

Folkhälsomyndigheten deltar i internationellt folkhälsoarbete, bland annat inom EU och Världshälsoorganisationen (WHO), och fungerar som Sveriges kontaktpunkt för dessa organisationer i frågor som rör internationella hälsohot.

Myndigheten ansvarar också för Nationella vaccinationsregistret.^[5] Antalet anställda var 650 vid utgången av 2024.^[6]

Nationella undersökningar av pågående infektion

Folkhälsomyndigheten har genomfört ett flertal nationella prevalensundersökningar av covid-19.^[7] I undersökningar avseende förekomsten av SARS-CoV-2 har utvalda individer, barn såväl som vuxna, fått erbjudande om att ta prov på sig själva i de övre luftvägarna. Därefter analyseras proverna på laboratorium för att undersöka om de innehåller arvsmassa från SARS-CoV-2, som är det virus som orsakar covid-19. I rapporterna finns detaljer kring genomförandet av undersökningarna, resultaten avseende förekomsten av covid-19 samt de symtom som personerna har rapporterat i samband med provtagningen.

Resultaten bidrar till att komplettera bilden från den provtagningen som genomförs i regionerna och används bland annat som underlag för de modelleringar av smittspridning som Folkhälsomyndigheten gör. Detta genomförs inom ramen för operation Gloria, som är en civil-militär smittskyddsoperation som leds av Folkhälsomyndigheten och stöds av Försvarsmakten.^[8]

Uppdrag

Folkhälsomyndigheten verkar för likvärdiga förutsättningar för god hälsa genom att:

• följa befolkningens hälsoläge och analysera bakomliggande faktorer
• utvärdera folkhälsoinsatser
• främja hälsa
• förebygga sjukdomar
• stödja smittskyddsarbetet med epidemiologiska och mikrobiologiska analyser

Historia

Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 genom en sammanslagning av Smittskyddsinstitutet i Solna och Statens folkhälsoinstitut i Östersund. Samtidigt överfördes större delen av Socialstyrelsens arbete med miljöhälsa och miljö- och folkhälsorapportering. Den 1 juli 2015 tog Folkhälsomyndigheten över det samordnade ansvaret för smittskyddsområdet, vilket tidigare hanterats av Socialstyrelsen. Den nya myndigheten sysslar med både smittskydd och annat folkhälsoarbete, såsom rökning, kost, fysisk aktivitet och alkohol, på båda orterna.^[9]

Generaldirektörer

• 2014–2021: Johan Carlson^[10]
• 2021–2024: Karin Tegmark Wisell^[11]
• 2024–: Olivia Wigzell^[12]

Högsäkerhetslaboratoriet

Folkhälsomyndigheten driver Sveriges och Nordens enda laboratorium med den högsta biosäkerhetsnivån, BSL-4 (skyddsnivå 4).^[13] Anläggningen, som varit i drift sedan 2001, är belägen vid myndighetens huvudkontor i Solna.^[14] Den fungerar som en nationell resurs för diagnostik och forskning kring de allvarligaste smittsamma sjukdomarna och är en av ett fåtal liknande anläggningar i Europa.^[15]

Laboratoriets huvudsakliga uppgift är att hantera och diagnostisera högriskpatogener. Exempel på smittämnen som analyseras är virus som orsakar blödarfebrar (såsom ebola, marburg och lassa) samt andra allvarliga infektioner som MERS, SARS och nya, potentiellt pandemiska influensavirus.^[14] Laboratoriet är bemannat dygnet runt och kan inleda analyser inom två timmar efter larm från vården.^[13] Diagnostiken omfattar avancerade metoder som PCR, helgenomsekvensering (inklusive NGS), serologi, virusisolering och elektronmikroskopi.^[13]

Anläggningen är konstruerad för maximal inneslutning och består av två separata stålkapslar, med en total laboratorieyta på cirka 136 m².^[14] Hela laboratoriet hålls under ett konstant undertryck för att säkerställa att ingen luft läcker ut. All luft, allt vatten och allt avfall dekontamineras innan det lämnar anläggningen.^[16] Personalen arbetar i skyddsdräkter med separat luftförsörjning. In- och utpassering sker genom en serie luftslussar som avslutas med obligatoriska kemiska duschar och hygienprocedurer.^[17]

Endast ett tjugotal specialutbildade medarbetare har tillträde till laboratoriet, och samtliga genomgår en säkerhetsprövning av Säkerhetspolisen.^[14] Laboratoriet är en del av flera internationella nätverk, däribland QUANDHIP och ERINHA (European Research Infrastructure on Highly Pathogenic Agents), som arbetar med kvalitetssäkring och samordning mellan europeiska högsäkerhetslaboratorier.

Föregångare

• 1909–1993 Statens bakteriologiska laboratorium (SBL)
• 1985–1992 Aidsdelegationen
• 1992–2001 Folkhälsoinstitutet (FHI)
• 1993–2013 Smittskyddsinstitutet (SMI)
• 2001–2013 Statens folkhälsoinstitut

Se även

• Europeiska smittskyddsmyndigheten
• SmiNet

Folkhälsomyndighetens uppgifter i krig

Folkhälsomyndigheten är en av Sveriges 60 beredskapsmyndigheter och ingår i sektorn för hälso- och sjukvård. Under krig och höjd beredskap ansvarar myndigheten för att samordna smittskyddet på nationell nivå och vidta åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar och andra allvarliga hälsohot.^[18]

Folkhälsomyndigheten har även ansvar för att vidta de förberedelser som krävs inom vårt ansvarsområde vid höjd beredskap. Det innebär bland annat att utföra de uppgifter som är viktiga för samhället och vid krig även stödja Försvarsmakten med verksamhet inom myndighetens uppdrag. Folkhälsomyndigheten ska då ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar och andra allvarliga hälsohot.^[18]

Folkhälsomyndigheten har flera beredskapsfunktioner som kan kontaktas dygnet runt, året om av myndigheter, vården och media.

Folkhälsomyndigheten har en ständig beredskap för att snabbt hantera potentiella hälsohot. En Tjänsteman i beredskap (TiB) är tillgänglig dygnet runt för både nationella och internationella aktörer. TiB ansvarar för omvärldsbevakning och kan snabbt initiera åtgärder vid allvarliga händelser inom myndighetens ansvarsområden. Dygnet runt finns även tillgång till beredskapsdiagnostik, vilket möjliggör mikrobiologiska analyser av skadliga agens som kan hota vården eller samhällets strukturer, om inte särskilda smittskyddsåtgärder vidtas. För att säkerställa och samordna dessa analyser har myndigheten en Klinisk mikrobiolog i beredskap (KmiB), som ansvarar för att leda det mikrobiologiska beredskapsarbetet.^[18]

För att effektivt spåra och bekämpa infektionssjukdomar övervakar Folkhälsomyndigheten fler än 60 sjukdomar i enlighet med smittskyddslagen samt genom frivilliga anmälningar. Anmälda sjukdomsfall registreras och analyseras noggrant för att skapa en samlad bild av det epidemiologiska läget i landet. Rapporter från mikrobiologiska laboratorier och läkare om smittämnen och sjukdomsutbrott ger myndigheten viktig information om pågående eller potentiella hälsohot. Denna övervakning möjliggör tidig identifiering av smittkedjor, vilket gör det möjligt att snabbt bryta dem och begränsa smittspridning vid utbrott.^[19]