Fritsla Mekaniska Wäfveri

1874 grundade vävnadsförläggaren Lars Johan Wingqvist ett väveri vid Hjälltorpsfallet i Fritsla, där man kunde utnyttja vattenkraften till driften. De 150 mekaniska vävstolarna som importerats från England var vid seklets slut 700 till antalet, och redan 1885 var fabriken den största i länet. Med tiden kom fabriken att bestå av väveri, färgeri, spinneri, verkstad, badhus, ett 40-tal bostäder osv. Man kunde alltså genomföra hela produktionen från råvara till färdiga tyger utan mellanhänder.^[1] När fabriken var som störst hade man ca. 1000 anställda, och var den största i sitt slag i landet.^[2] Lars kusinbarn Sven Wingquist utbildade sig till textilingenjör, och arbetade något år på fabriken. Han kom senare att uppfinna det sväriska kullagret.

När praktiskt taget hela LJW:s väveri och beredningsavdelning förstördes av brand 1958 var en epok i Fritsla slut, och samhället drabbades av stora företagsnedläggningar. De 1000 arbetsplatser som skapats på 30 år i slutet av 1800-talet, försvann på lika många år 1950-1980.^[3] Många av de bostäder som uppfördes till arbetarna har med tiden rivits, även om en del finns kvar. Delar av fabriken står kvar än idag, och olika företag huserar numer i de gamla lokalerna.

Även om textilinriktningen är nedlagd, lever företaget fortfarande kvar i liten skala, och vattenfallet ger faktiskt än i dag kraft åt företagets generatorer. Dessa levererar elektricitet till Sveriges minsta kommersiella elnät.

Fritsla Mekaniska Wäfveri

Historia

Galleri

Se även

Källor

Vidare läsning

Externa länkar

Wikiwand - on