Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Gnipahålan
grotta i nordisk mytologi Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Gnipahålan (norröna: Gnipahellir[1]) är i nordisk mytologi en grotta, som ofta har antagits vara ingången till dödsriket Hel. Lokaliseringen bygger på antagandet att odjuret Garm, som i Vǫluspá 44, 49 och 58 sägs stå bundet vid Gnipahålan, skulle vara identiskt med dödsgudinnan Hels hund som omtalas i Baldrs draumar 2-3, men som inte nämns med namn. En annan tolkning är att Garm är ett heiti för Fenrisulven.[2][3] I så fall bör Gnipahålan vara belägen vid klippan Gjöll, där ulven enligt Gylfaginning 34 står fjättrad.
Remove ads
Namnet Gnipahellir
Endast sista sammansättningsledet i namnet Gnipahellir kan tolkas med säkerhet: hellir betyder "håla, klipphåla, grotta". Gnipa- har ibland översatts "utskjutande" eller "hängande över",[4][5] vilket tycks vara motsatsen till vad en håla är. Björn Collinder föreslog "stupgrottan"[6] men ändrade sig senare till "stengrottan".[7] Åke Ohlmarks tvekar mellan "hålan i det branta berget" och "kvalens grotta".[8] Det finns dock flera översättningsförslag.
Remove ads
Källor
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads