Län (Egypten)

Varje län i det forntida Egypten utgjorde en egen administrativ enhet med en lokal ledare (nomark), länssymbol, huvudort, lokala regler och egen skyddsgud.^{[1][2][3][4][5][6][7]} På svenska används termen län, men ibland även det grekiska νόμος nomos, "betesmark".

Översiktskarta över forntida Egypten.

Geografi

Egypten indelades i 42 län varav 22 låg i Övre Egypten och 20 låg i Nedre Egypten.^{[1][2][3][4][5][6][7][8][9]} Numreringen löpte i regel dels från syd mot nord och dels från väst mot öst. Namnen på länen varierar lite beroende på olika tolkningar av hieroglyferna.

Hieroglyfsymbolen för ett län var:

Övre Egypten

Översiktskarta över län i Övre Egypten

nr	symbol	namn	huvudstad
1		Ta-Seti ("Bågens land")	Abu / Elefantine
2		Thes-Hor ("Horus tron")	Djeba / Apollinopolis
3		Ten ("Landsbygden")	Nekhen / Hierakonpolis
4		Waset ("Spiran")	Waset / Thebe
5		Herui ("Två falkar")	Gebtu / Coptos
6		Aa-ta ("Krokodilen")	Iunet / Tentyris
7		Seshesh ("Sistrum")	Hut-Sekhem / Diospolis
8		Abdju ("Stora landet")	Abdju / Abydos
9		Min ("Min")	Khent-min / Khemmis Panopolis
10		Wadkhet ("Kobra")	Tjebu / Antaeopolis
11		Set ("Seth")	Shashotep / Hypselis
12		Tu-ph ("Huggormsberget")	Hut-Sekhem-Senusret / Antaeopolis
13		Atef-Khent ("Övre Granatäppleområdet")	Syut / Lycopolis
14		Atef-Pehu ("Nedre Granatäppleområdet")	Qesy / Cusae
15		Un ("Haren")	Khemenu / Hermopolis Magna
16		Meh-Mahetch ("Oryx")	Kom al-Ahmar / Hebenu
17		Anpu ("Schakalen")	Saka / Cynopolis
18		Sep ("Falk med sträckta vingar")	Teudjoi / Alabastronopolis
19		Uab ("Två spiror")	Per-Medjed / Oxyrhynchus
20		Noret-Khent ("Övre Lagerträdområdet ")	Henennesut / Herakleopolis
21		Noret-Pehu ("Nedre Lagerträdområdet ")	Shenakhen / Crocodilopolis
22		Maten ("Kniven")	Tepihu / Aphroditopolis

Nedre Egypten

Översiktskarta över nomoi i Nedre Egypten

nr	symbol	namn	huvudstad
1		Aneb-Hetch ("Vita fortet")	Menefer / Memfis
2		Khensu ("Koflank")	Letopolis / Khem
3		Ament ("Västra")	Imu / Apis
4		Sap-Res ("Södra skölden")	Ptkheka / Sobek
5		Sap-Meh ("Norra skölden")	Sais / Zau
6		Khaset ("Bergstjur")	Khasu / Xois
7		A-ment ("Östspjutet")	Pithom / Metelis
8		A-bt ("Västspjutet")	Per Tem / Hermopolis
9		Anetzi ("Andjety")	Djed / Busiris
10		Ka-khem ("Svartoxe")	Hut-hery-ib / Athribis
11		Ka-heseb ("Tjurräkning")	Taremu / Leontopolis
12		Theb-ka ("Kalv med ko")	Tjebnutjer / Sebennytos
13		Heq-at ("Blomstrande spira")	Iunu / Heliopolis
14		Khent-abt ("Östligast")	Senu / Pelusium
15		Tehut ("Ibis")	Parva / Hermopolis
16		Kha ("Fisk")	Djedet / Mendes
17		Semabehdet ("Tronen")	Balamun / Diospolis
18		Am-khent ("Sydprinsen")	Per-Bastet / Bubastis
19		Am-pehu ("Nordprinsen")	Hawaret och Djan'net
20		Sopdu ("Falk")	Per-sopdu / Soped

Historia

Förteckning över län på Vita kapellet i Karnak.

Ursprunget till regional indelning i län fanns redan i fördynastisk tid (före 3100-talet f. Kr.) och bottnar i lokala småriken. Under det Gamla riket (mellan 2650 f. Kr. och 2150 f. Kr.) blev denna indelning etablerad fullt ut.^[1][2] Indelningen ändrades först i och med den muslimska invasionen (år 640).^[1][5]

Det egyptiska namnet var från början sepat men övergick till grekiska under den Ptolemeiska dynastin.^{[3][4][5][6][7]}

Antalet län i Övre Egypten tycks alltid ha varit konstant sedan Gamla riket medan antalet i Nedre Egypten tycks ha varierat lite genom åren.^[4][5][6] Under den ptolemeiska perioden slogs 7 län i Mellersta Egypten ihop till en samlad enhet (heptanomis).^[1]

Nildalen söder om Ombos räknades ibland även som del av Nubien där Elefantine utgjorde gränsområdet.^[1]

Varje län styrdes av en nomark som officiellt lydde direkt under faraon.^[2][3][4][7]

Niwt (huvudorten) i varje län utgjorde områdets religiösa och ekonomiska centrum och varje län hade ett eget ordningsnummer, sin egen länssymbol och en egen skyddsgud.^[4][5]

Den äldsta bevarade förteckningen över län finns på Senusret I "Vita kapellet" i Karnak.