Louis de Broglie

Louis-Victor Pierre Raymond de Broglie [də bʁœj] eller oftare bara Louis de Broglie, född den 15 augusti 1892 i Dieppe, död den 19 mars 1987, var en fransk fysiker och sjunde hertigen de Broglie. Han var bror till fysikern Maurice de Broglie.

Louis de Broglie
Louis de Broglie, 1929.
Född	Louis Victor Pierre Raymond de Broglie[1] 15 augusti 1892[2][3][4] Dieppe[5][6][1], Frankrike
Död	19 mars 1987[2][3][4] (94 år) Louveciennes[5][1], Frankrike
Begravd	Neuilly-sur-Seines gamla begravningsplats[7] kartor
Medborgare i	Frankrike
Utbildad vid	vetenskapsfakulteten i Universitetet i Paris, doktorsexamen, 1924[8] Lycée Janson de Sailly, 1909[9]
Sysselsättning	Fysiker[10]
Befattning
Hedersordförande Professor (1933–1962) Stol nummer 1 i Franska akademien (1944–1987)[11] President of the International Union of History and Philosophy of Science (1953–1956) President of the Division of History of Science and Technology (1953–1956)[12] President (1956–1972)
Arbetsgivare	Sorbonne (1925–1927)[9] Henri Poincaré-institutet (1928–1962)[9] vetenskapsfakulteten i Universitetet i Paris (1932–1962)[9]
Noterbara verk	De Broglie-hypotesen
Föräldrar	Victor de Broglie Pauline Célestine de La Forest d'Armaillé
Släktingar	Maurice de Broglie (syskon)
Utmärkelser
Nobelpriset i fysik (1929)[13][14] Max Planck-medaljen (1938) Hedersdoktor vid Lavaluniversitetet (1947)[15] Kalingapriset (1952)[16] Utländsk ledamot av Royal Society (1953)[17] CNRS guldmedalj (1955)[18][19] Société d'Encouragement au Progrès stora guldmedalj (1962) Helmholtz-medaljen (1975) Officer av Leopoldorden[9] Storkors av Hederslegionen Hedersdoktor vid Atens universitet Hedersdoktor vid Universitetet i Warszawa[9] Kommendör av Akademiska palmen Hedersdoktor vid Université de Lausanne
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

de Broglie blev 1928 professor vid Sorbonne. I sin doktorsavhandling 1924 ställde han upp en hypotes som innebar att partiklar, till exempel elektroner, kan uppföra sig som vågor, i analogi med att ljusvågor kan uppföra sig som partiklar (fotoner). Partiklarna skulle då ha en våglängd, som kom att kallas de Broglie-våglängd. För denna förening av tidigare åtskilda vetenskapsfält erhöll han 1929 Nobelpriset i fysik. Hans teorier kom senare att vidareutvecklas av Erwin Schrödinger. Tillsammans med brodern Maurice de Broglie utförde han även studier över röntgenspektras systematik och elektrospektra.

de Broglie valdes in som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1938.