Maxmo

Maxmo (finska: Maksamaa) är en av tre kommundelar i Vörå kommun och en före detta självständig kommun i svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Finland, omkring 30 kilometer norr om Vasa. Maxmo hade 1 043 invånare ^{(31.12.2005) [1]} och hade en yta på 148,06 km².

Maxmo
Maksamaa (finska)
Kommun
Maxmo kyrka
Maxmo kommuns vapen
Land	Finland
Landskap	Österbotten
Admin. centrum	Tottesund
Area	148,1 km² ()
- land	146,3 km²
Folkmängd	1 037 ()
Befolkningstäthet	7 invånare/km²
Politik
- Kommundir.	Christina Öling
- Kommunfullm. ordf.	Annika Kvist-Östman
- Kommunstyr. ordf.	Stefan Sandqvist
Kommunkod	479
Språk - Finska: - Svenska: - Övriga:	10,1 % 89,32 % 0,57 %
Administrativa data
- Landskapsförb.	Österbottens förbund
- Regioncentrum	Vasaregionen
- Härad	Korsholm
- Magistrat	Vasa
- Skattebyrå	Västra Finland
- Försäkringskrets	Västra Finland
- Nödcentral	Österbotten
- Räddningsverk	Österbotten
- EU-målområde	Mål 2
Läge	63°14′03″N 22°02′21″Ö
Maxmo kommuns läge Maxmo kommuns läge
Webbplats: www.maxmo.fi

Maxmo var en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk (cirka 90 %) och finska som minoritetsspråk.

Kommunfullmäktigena i Maxmo och grannkommunen Vörå fattade den 23 februari 2006 ett beslut om samgående. Den 1 januari 2007 sammanslogs kommunerna till den nya kommunen Vörå-Maxmo (fi. Vöyri-Maksamaa). 2011 sammanslogs Vörå-Maxmo med Oravais och bildade Vörå kommun.

Namn

Kommunens officiella namn var Maxmo på svenska och Maksamaa på finska. Kommunens officiella svenska namn ändrades 9 juni 1965 till Maxmo från Maksmo.^[2] År 2005 fördes en diskussion om det finska namnet, då det kan översättas till "Leverlandet" på svenska. Huvudförslaget var att även på finska kalla kommunen för Maxmo.^[3]

Historia

• Ortnamnet Maxmo nämns för första gången år 1440 i de medeltida dokument som har bevarats, då med stavningen "Maxima".^[4]
• Namnet Kärklax nämns år 1443. Då hölls ting i Karvat, Vörå, och "Anders i Kärklax" satt i nämnden.^[5]
• Häradshövding Gustav Slatte höll 1443 ting i Oravais och dömde Olof i Kvimo (Oleff ij Quima) fri från intrång av Teugmobor (Togmabor) på ön Jänessaari (Iänessara).^[6]
• Maxmo tillhörde Vörå fram till 1775.
• Fram till år 2003 var Maxmo kommun en enspråkigt svensk kommun.
• Vid Stor Sandviken på Västerö lossades den 31 oktober 1917 en stor mängd vapen från det tyska fartyget S/S Equity. Vapen kom att användas under folket kamp för ett självständigt Finland. Idag kan man besöka platsen där vapenlasten lossades genom att göra en kort vandring efter Västerö vandringsled. Vid platsen finns ett minnesmärke.

Geografi

Finlands första världsnaturarv

I juli 2006 utvaldes Kvarkens skärgård till den exklusiva skaran över områden som tillhör Unescos världsnaturarv. Kvarkenområdet ses tillsammans med Höga Kusten i Sverige som ett komplett exempel på landhöjningens inverkan och nu bildar de tillsammans världsnaturarvet Kvarken Archipelago / High Coast. Maxmos del i världsarvet utgörs av Mickelsörarna som är belägna i Maxmos yttre skärgård och består av över 300 öar.

Landytan

Tre fjärdedelar av Maxmos yta bestod av hav och sjöar och kommunen var därmed Finlands vattenrikaste. På grund av landhöjningen ökar landarealen med omkring nio hektar om året. Maxmolandet, som tidigare var en ö, är numera sammanvuxen med fastlandet till en halvö.^[7]

Byar

• Brudsund
• Djupsund
• Kvimo
• Kärklax
• Maxmo kyrkby
• Mickelsörarna
• Särkimo
• Teugmo
• Tottesund
• Västerö
• Ölis
• Österö
• Lövsund

Politik

Mandatfördelning i Maxmo kommun, valen 1976–2004

Valår	SDP	GRÖN	SFP	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1976	3		14	3 14	17	79,2
1980	3		14	3 14	17	81,3
1984	2		15	2 15	17	83,4
1988	2		15	2 15	17	83,8
1992	2	1	14	2 1 14	17	78,6
1996	1	1	13	1 1 13	15	77,8
2000	1		14	1 14	15	73,1
2004	1		12	1 12	13	70,2	7 6
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Kultur

Kommunvapnet

	Maxmos kommunvapen ritades av Gustav von Numers och föreställer en triton hållande i högra handen en fisk och i den vänstra ett klöverblad.