Mikrovågor

Strålning
Elektromagnetisk
	Radiovågor; Mikrovågor; Infraröd strålning; Synligt ljus; Ultraviolett strålning; Röntgenstrålning; Gammastrålning;
Partikelstrålning
	Alfastrålning; Betastrålning; Neutronstrålning;
Övrigt
	Terahertzstrålning; Joniserande strålning; Svartkroppsstrålning; Radioaktivitet; Denna tabell: visa • redigera

Mikrovågor representerar en kategori av elektromagnetisk strålning som ligger inom de högre radiofrekvensbanden, med kortare våglängder än typiska radiovågor men längre våglängder än ljus och infraröd strålning. Det finns ingen exakt definition, men vanligtvis hänvisar det till frekvenser från 300–500 MHz uppåt, med en övre gräns som har varierat över tid. Dessa frekvenser har traditionellt delats in i flera mikrovågsband ofta benämnda med bokstäver (såsom A, G, J och andra, se tabell nedan), ursprungligen baserat på tidig radarteknik.

Mer information Band, GHz ...

Snabbfakta Strålning, Elektromagnetisk ...

Dessa bandbeteckningar utvecklades ursprungligen under andra världskriget för att kategorisera teknik som då ansågs hemlig. Bredden på dessa band var ofta baserad på användbara frekvensband för standardiserade vågledardimensioner. Dessa bokstavsbeteckningar har dock utvecklats över tid och kan nu ha flera olika betydelser för olika frekvensområden. Vissa tillämpningar kan sträcka sig över bandgränserna, med samma vågledardimension.

För att undvika förvirring rekommenderas det i vissa fall att referera till frekvenser direkt istället för att använda bandbeteckningar, eftersom våglängden kan variera beroende på utbredningsmediets art och dess temperatur-, fuktighets- och tryckberoende egenskaper.

Beteckningarna används fortfarande i vissa områden, som radar, trots risken för missförstånd. Andra områden, som radiolänkteknik, har börjat övergå till direkt referens till frekvenser. Internationella Teleunionen (ITU) har försökt att fasas ut användningen av dessa beteckningar.

En minnesregel för att komma ihåg ordningsföljden på de olika bokstavsbanden (från högsta till lägsta frekvens) är: "King Xerxes Can Seduce the Lovely Princess".

Band	GHz
P	<0,5
L	0,5–2,0
S	2,0–4,0
C	4,0–8,2
X	8,2–12,4
Ku	12,4–18,0
K	18,0–26,5
Ka	26,5–40,0
Q	40–60
V	50-75
E	60-90
W	75-110
F	90-140
D	110-170
G	140-220
H	220-325

Band	Frekvens	Källa
A	2 182 kHz	Radioreglementet, AP9 (1990)
	100–250 MHz	NATO New Warfare
	150–180 MHz	Hewlett-Packard, Application Note 21
	3,22–4,9 GHz	Sivers Lab
	5,38–8,17 GHz	FOA3 rapport C479 (1966-02)
	26,4–40,8 GHz	FOA3 rapport C479 (1966-02)
	114–113 GHz	FOA3 rapport C479 (1966-02)
AF	20–20 000 Hz	Radioreglementet, AP9 (1990)
AM	148,5–283,5 kHz	Radioreglementet, AP8 (1990)
	526,5–1 605 kHz	Radioreglementet, AP8 (1990)

Band	Frekvens	Källa
Ka	26,5–40 GHz	Hughes
KA	26,4–40,0 GHz	FOA3 rapport C479 (1966-02)
Ku	12–18 GHz	Konventionellt inom radarteknik
Ku	12,24–22 GHz	Radio Manufacturers Association (RMA)
KU	5,38–8,17 GHz	FOA3 rapport C479 (1966-02)
KV	1,6–30 MHz	Traditionellt inom tjänsterna fast och mobil radiotrafik, kortvåg
KV	6–26 MHz	Traditionellt inom tjänsten rundradio, kortvåg
KW	Kurtzwelle = kortvåg	Traditionellt inom tjänsterna fast och mobil radiotrafik, kortvåg samt inom tjänsten rundradio, kortvåg

Elektromagnetiskt spektrum^[1]^[2]^[3]
Frekvensområde	Frekvens	Våglängd	Fotonenergi	Intervallbredd
Audiofrekvens	30 kHz–3 Hz	10 km–100 Mm	< 12,4 feV
Radiofrekvens	300 MHz–30 kHz	1 m–10 km	1,24 µeV–12,4 feV	4 B
Mikrovågor	300 GHz–300 MHz	1 mm–1 m	1,24 meV–1,24 µeV	3 B
Infraröd (IR)	405–0,3 THz	740 nm–1 mm	1,7 eV–1,24 meV	3,1 B
Synligt ljus	789–405 THz	380–740 nm	3,3 eV–1,7 eV	0,3 B
Ultraviolett (UV)	30 PHz–789 THz	10–380 nm	124 eV–3,3 eV	1,6 B
Röntgenstrålning (X)	30 EHz–30 PHz	10 pm–10 nm	124 keV–124 eV	3 B
Gammastrålning (γ)	> 30 EHz	< 10 pm	> 124 keV

Mikrovågor

Användning

Exempel på mikrovågsbanden och frekvenser

Tekniska tillämpningar

Källor

Wikiwand - on