Mossor

Uppslagsordet ”Mossa” leder hit. För andra betydelser, se Mossa (olika betydelser).

Mossor är en grupp växter som sprider sig med sporer. Mossor anses idag vara ett parafyletiskt begrepp, och delas in i tre grupper: nålfruktsmossor (Anthoceratophyta), levermossor (Marchantiophyta) och bladmossor (Bryophyta). Dessa tre grupper ansågs tidigare tillhöra samma fylum Bryophyta, men numera räknas enbart bladmossorna dit. Dessa växter delar många utseendemässiga drag, men är inte närmare släkt med varandra än med kärlväxter.^[1]

Mossor
Sphagnum squarrosum, en vitmossa
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växtriket Plantae
Fyla
Bladmossor - Bryophyta Levermossor - Marchantiophyta Nålfruktsmossor - Anthoceratophyta

Mossa på ett eternittak.

Mossa på tjärpapp.

Ordet mossa används ofta felaktigt för att beteckna fönsterlav och andra renlavar.^[2] Mossa har också använts för att beskriva andra saker i naturen, till exempel mossdjur, vissa trådformiga grönalger och rödalger och även lunglav och islandslav som kallats lungmossa.

Ekologi

Mossor är torkkänsligare än andra växter då de saknar ett skyddande lager (kutikula). De växer därför ofta på ställen med hög och jämn luftfuktighet. Deras växtsätt gör att de kan växa på träd och stenar, där andra växter inte kan växa. Många mossor har särskilda krav på sin livsmiljö, till exempel pH-värde eller ljusexponering. Därför kan mossor vara bra indikatorer på särskilda naturtyper, såsom rikkärr eller kalkbarrskog.^[1]

Förekomst

Mossor uppkom för cirka 450 miljoner år sedan. De är nästan alltid gröna och saknar rötter.

Av cirka 20 000 kända mossarter finns drygt 1 000 i Sverige,^[3] varav de flesta är bladmossor.