Muskelcell

Muskelcellen eller myocyten är den celltyp som skelettmuskler, hjärtmuskler och den glatta muskulaturen delvis består av.

Hjärtmuskelceller i mikroskop. De mörka prickarna är cellkärnorna.

Varje muskelcell utgör en muskelfiber, som innehåller myofibriller, som i sin tur innehåller långa kedjor av sarkomerer vilket är den enhet i cellen som gör så cellen kan dra ihop sig vilket är själva förutsättningen för muskelarbete.

Muskelceller bildas ur myoblaster.

Olika muskelceller

Det finns tre olika sorters muskelceller, som delar många drag men även till stor del är olika:

	Skelettmuskelceller	Hjärtmuskelceller	Glatta muskelceller
Plats	Skelettmuskulatur	Hjärtats muskulatur	Kärlväggar, mag-tarmkanalen, iris
Cellform	Långa cylindrar	Korta grenade cylindrar	Avlånga spolar
Cellängd	100 µm – 30 cm	50–100 µm	30–200 µm
Strierade	Ja	Ja	Nej
Cellkärnor	Flera, intill sarkolemmat	En cellkärna nära mitten av cellen	En cellkärna, nära mitten av cellen
Relaterad bindvväv	Endomysium, perimysium, epimysium	Endomysium	Endomysium
Sarkoplasmatiskt retikulum (SR)	Har gott om SR	Har en del SR	Har väldigt lite SR
Gap Junctions/ glansstrimmor (GJ)	Har inga	Har GJ	GJ sällsynt
Reparationsförmåga	Begränsad, framförallt bildning av fibros.	Begränsad, framförallt bildning av fibros.	Relativt god regenerations- förmåga
Ca2+-källa	Sarkoplasmatiska retikulum	Sarkoplasmatiska retikulum och extracellulära koncentrationer.	Främst extracellulära koncentrationer.
Innervering och kontroll	Somatiska motorfibrer frivilligt styrda)	Autonoma fibrer (retledningssystemet	Autonoma fibrer
Kräver nervstimulans för kontraktion?	Ja	Nej	Nej

Referenser

• Saladin, Kenneth S. (2011) (på engelska). Human Anatomy (3). New York: McGraw-Hill. ISBN 978-0073525600
• MeSH

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Myocyte, 13 december 2008.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Muskelcell.
  Bilder & media