Sputnik

Sputnik (ryska Спутник, ’färdkamrat’) var ett sovjetiskt rymdprogram där satelliter sändes upp i omloppsbana runt jorden. Den första satelliten i programmet (Sputnik 1) blev 1957 det första föremålet tillverkat av människor i omloppsbana runt jorden, vilket fick stor påverkan på kalla kriget.

För andra betydelser, se Sputnik (olika betydelser).

Modell av Sputnik 1

Bakgrund

Under ledning av Sergej Koroljov blev den första satelliten som skickades upp från den sovjetiska Kosmodromen i Bajkonur, den 4 oktober 1957 var Sputnik 1. Satelliten skapade stor uppståndelse över hela världen.

En månad senare skickade man upp nästa satellit i programmet, Sputnik 2, som hade med sig hunden Lajka på sin färd. Satelliten sköts upp 3 november 1957 och stannade i omloppsbana under 162 dygn innan den återinträdde i jordens atmosfär den 14 april 1958 och brann upp. Lajka var då sedan länge död. Under tiden i omloppsbana samlade Sovjet data till sitt rymdprogram.

De två följande satelliterna innehöll instrument för att bland annat avläsa strålningsstyrkan i van Allen-bältet. Sputnik 5 följde sedan 19 augusti 1960, vilken hade en mängd djur och växter med sig, vilka till skillnad från Lajka (Sputnik 2) togs levande tillbaka till jorden.

Fortsättning

Efter de tre första uppskjutningarna övergick Sputnik i huvudsak till satellitserien Korabl (ryska för 'skepp'; se Sputnik 4). Denna var föregångare till Vostok, den första bemannade rymdfarkosten.^[1] I västerländska medier nämndes en rad vidare ryska rymdsatelliter som "Sputnik" (inklusive Venera).

Se även

• Sovjetunionens rymdprogram