Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Stockholmsbörsen
marknadsplats för handel med värdepapper Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Nasdaq Stockholm, ofta kallad Stockholmsbörsen, är en marknadsplats för handel med värdepapper. Förutom aktier handlas även till exempel obligationer, förlagsbevis, börshandlade fonder, warranter, optioner och terminer. Marknadsplatsen är en reglerad marknad.
Stockholmsbörsen drivs som ett privat aktiebolag, Nasdaq Stockholm AB, och ingår sedan 2008 i Nasdaq, Inc. Aktien i detta företag är noterad på Nasdaqbörsen i USA. Nasdaq driver även börserna i Helsingfors, Köpenhamn, Reykjavik, Tallinn, Riga och Vilnius under det gemensamma namnet Nasdaq Nordic.[2][3]
Remove ads
Historik
Sammanfatta
Perspektiv
Redan under slutet av 1600-talet fungerade Stortorget i Gamla stan i Stockholm som en marknadsplats för handel med en mängd olika varor. På 1760-talet bestämde stadens borgare och handelsmän att ett börshus skulle byggas och 1778 stod Börshuset klart. Under slutet av 1700-talet och första hälften av 1800-talet var dock börsen en marknadsplats för betydligt fler varor än dagens värdepapper. En timme varje eftermiddag samlades stadens bankirer, köpmän, handelsmän och borgare för att göra affärer med varandra. Då handlades det i växlar, sjöförsäkringar och varukontrakt. Affärerna förmedlades av mäklare som staden hade utsett. Dessa var specialiserade på olika områden, exempelvis växlar och reverser, spannmål och brännvin eller specerier.
Handel förekom även i fondpapper (aktier som handlas på värdepappersmarknaden), om än i begränsad omfattning.
De första diskussionerna om att använda aktiebolagsformen i Sverige inleddes under liberaliseringsreformerna åren 1848–1864, och ledde till att Riksdagen 1847–1848 den 6 oktober 1848 antog Sveriges första aktiebolagslag. Bolagsformen drevs fram som en effekt av industrialiseringen av Sverige. De viktigaste elementen var att aktieägarna inte hade något personligt ansvar för bolagets verksamhet, och att bolagen ålades att hålla en årlig bolagsstämma där verksamhet och ekonomi redovisades.[4]
Under större delen av 1850-talet fanns bara tio noterade värdepapper. Fyra av dem var obligationer och sex var aktier. En av stadsmäklarna, C.G. Hierzéel, skrev till Stockholms Handelsförening och begärde att få tillstånd att bedriva en fondbörs med ”fondpapper, lottbref, obligationer och actier”.
1860 till 1990
Den första fondbörsauktionen i börshuset hölls den 4 februari 1863. Denna dag räknas som den officiella tillkomsten av Stockholms Fondbörs. Fram till sekelskiftet ökade omsättningen stadigt men sättet handeln sköttes på var inte effektivt, vilket bland annat berodde på att två stadsmäklare nära nog hade skaffat sig monopol på handeln.
Efter en utredning om förbättringar gjorde börsen en nystart den 1 oktober 1901. Efter mönster från Köpenhamn infördes ett uppropssystem, verkställt av en fondbörsledare. Denne ropade i tur och ordning upp de noterade pappren, och mäklarna fick lägga in köp-, respektive säljkurser för vart och ett. Inte förrän 1907 blev det ordentlig fart på affärerna. Fram till dess hade nämligen antalet börsmedlemmar bara varit fem, beroende på att affärsbankerna hölls utanför. När de tilläts bli medlemmar ökade antalet börsmedlemmar i ett slag till 20.
En viktig faktor för börsens utveckling var telefonens genombrott. I och med införandet av telefonen behövde spekulanter personligen inte vara på plats i Börshuset utan kunde istället snabbt agera via ombud. 1917 nåddes på detta sätt 150 mottagare runt om i landet av information från börsen och antalet aktörer på börsen ökade kraftigt samtidigt som allt större summor placerades i aktier.
År 1929 ledde den ekonomiska situationen i världen till en kraftig och världsomspännande börsnedgång. En effekt av börskraschen blev slutet för den svenska finansmannen Ivar Kreugers imperium 1932, då en av världens mäktigaste finansmän. Börsen återhämtade sig därefter inte förrän på 1950-talet.[5]
År 1979 fick Stockholms Fondbörs formellt monopol på börshandel i Sverige efter beslut från regeringen Ullsten: det blev förbjudet att bedriva aktiehandel i Sverige utanför Stockholms fondbörs.[6] Paradoxalt nog infört av den borgerliga regeringen och mer eller mindre samtidigt med att nya politiska vindar började blåsa i rakt motsatt riktning. Under 1980-talet steg omsättningen mycket kraftigt och börsen utsattes för starka omvandlingskrafter. 1985 tillsattes Bengt Rydén som börschef och under hans ledning inleddes modernisering av börsens organisation och arbetssätt. Processen ledde fram till börsens bolagisering och privatisering under 1990-talet.[7]
I juni 1989 började det första elektroniska handelssystemet, SAX, att användas för handel i sex av börsens bolag. Året därpå hade handeln i samtliga aktier på Stockholms Fondbörs gått över till att använda SAX-systemet.[8]
1990- och 2000-talet
År 1992 lade regeringen Carl Bildt en proposition till riksdagen om en ny börslagstiftning med ursprung i Värdepappersmarknadskommittén och Optionsutredningen. Denna tog bort stämpelskatten ("valpskatten") på aktiehandel, tillät blankning och tog bort Stockholmsbörsens monopol på börsverksamhet. Den huvudsakliga motivationen till den nya börslagen var harmonisering av lagen till direktiv från Europeiska gemenskapen (EG), nuvarande Europeiska unionen.[10]
År 1993 bolagiserades Stockholmsbörsen, och var då den första börsen i världen som omvandlades från en ekonomisk förening till ett vinstdrivande företag. Detta skedde till följd av att finansmarknaden i Sverige och Europa avreglerades bland annat genom europeiska unionens investeringsdirektiv år 1992. I och med att andra aktörer fick handla med aktier utsattes Stockholmsbörsen för konkurrens från andra handelsplatser för aktier, samt från börser i andra länder. Genom att omvandla börsen från en ekonomisk förening där varje medlem hade en röst fick ägarna med en aktiebolagsform rösträtt i proportion till hur stor del av börsen de ägde.[11]
I början av 1998 förvärvades Stockholms Fondbörs av OM. OM hade sedan 1985 drivit en börs för standardiserade optioner och andra derivat.[12] I juli 1999 slogs de två bolagen för börsverksamheterna ihop juridiskt till OM Stockholmsbörsen AB och aktiehandeln integrerades med derivathandeln.[13] Under 1999 gick Stockholmsbörsen också över till att använda OM:s handelssystem, SAXESS, och börsalliansen Norex etablerades.[14] Inledningsvis var bara Stockholmsbörsen och Köpenhamnsbörsen medlemmar i Norex, men senare anslöt även Islands börs, Oslobörsen, Helsingforsbörsen och de tre baltiska börserna.[15] Norex-alliansen var verksam fram till slutet av 2009.[16]
I april 2001 bytte OM Stockholmsbörsen namn till bara Stockholmsbörsen.[17] År 2003 förvärvade OM det finska bolaget HEX Plc som ägde Helsingforsbörsen samt börserna i Estland och Lettland.[18] Efter samgåendet blev namnet på koncernens moderbolag initialt OM HEX AB, men det ändrades senare till OMX AB.[19] Därefter följde förvärv av börsen i Litauen år 2004,[20] Köpenhamnsbörsen år 2005[21] och Islands börs år 2006.[22]
I juli 2007 ändrades det juridiska namnet på Stockholmsbörsen AB till OMX Nordic Exchange Stockholm AB och på svenska i dagligt tal använde OMX benämningen Nordiska Börsen i Stockholm.[23] Under 2007 meddelade Nasdaq och OMX att de ingått avtal om ett samgående som senare slutfördes i februari 2008.[24][25] Namnet på OMX Nordic Exchange Stockholm AB ändrades därefter till Nasdaq OMX Stockholm AB.[12] I februari 2010 bytte Stockholmsbörsen och de övriga nordiska och baltiska Nasdaq OMX-börserna handelssystem för aktiehandeln från SAXESS till Nasdaqs INET-system.[26] Under 2014 tog Nasdaq bort OMX från börsnamnen och Nasdaq OMX Stockholm blev Nasdaq Stockholm.[27]
Remove ads
Börsindex
I media rapporteras ofta hur utvecklingen på Stockholmsbörsen varit under dagen. Man syftar då på hur något av Stockholmsbörsens olika index har utvecklats. Utvecklingen anges i procent jämfört med föregående börsdag eller senaste årsskifte. Exempel på aktieindex som beskriver utvecklingen på Stockholmsbörsen är:
- Affärsvärldens generalindex (OMXAFGX, tidigare AFGX)
- OMX Stockholm (OMXSPI, OMXSGI)
- OMX Stockholm 30 (OMXS30, OMXS30GI)
Remove ads
Börsmedlemmar
All handel på Stockholmsbörsen sker genom börsens medlemmar och alla investerare måste gå via någon av dessa medlemmar för att få köpa eller sälja aktier. Börsmedlemmarna består dels av svenska värdepappersinstitut och dels av fjärrmedlemmar, det vill säga utländska företag som bedriver börshandel i Sverige. Stockholmsbörsen hade i april 2025 ett sjuttiotal medlemmar, varav ett femtiotal var fjärrmedlemmar.[28]
Noterade bolag
De bolag som vill bli noterade på börsen måste förbinda sig att förse marknaden med information om beslut och händelser som kan ha kurspåverkande effekt. Skälet är att alla som handlar ska ha tillgång till samma information. För att noteras på Nasdaq Stockholm ställs bland annat även krav på minst 3 års finansiell historik, likviditet i form av att antalet aktieägare normalt ska uppgå till minst 500 och att aktiernas marknadsvärde ska vara minst 1 miljon euro.[29] I slutet av 2024 fanns det 364 noterade bolag på Nasdaq Stockholms huvudlista.[30]
Remove ads
Placerare
I slutet av 2024 ägde drygt 2,3 miljoner svenska privatpersoner aktier i svenska aktiebolag.[31] Det samlade börsvärdet på Stockholmsbörsens huvudlista uppgick vid utgången av 2024 till 11 281 miljarder kronor och det totala börsvärdet på samtliga svenska marknadsplatser uppgick till 11 566 miljarder kronor.[32] Av detta avsåg 11,6 procent de svenska hushållens direkta aktieinnehav. Investmentbolags, fonders och andra finansiella företags andel av aktieägandet uppgick till drygt 30 procent, medan de icke-finansiella företagens andel var 13,6 procent. Den offentliga sektorns innehav utgjorde drygt 3 procent av den samlade aktieförmögenheten och icke-vinstdrivande organisationers aktieinnehav uppgick till knappt 4 procent. Drygt 37 procent av det samlade börsvärdet innehades av utländska placerare.[33]
Remove ads
Handelsstruktur
Sammanfatta
Perspektiv
Aktiehandeln på Nasdaq Stockholm sker elektroniskt genom matchning av order i handelssystemet INET Nordic,[34] medan derivathandeln sker i handelssystemet Genium INET.[35] Efter det att en köpare eller säljare gett en köp- eller säljorder till sitt värdepappersinstitut vidarebefordras ordern till en mäklare och läggs in i handelssystemet. Många av börsmedlemmarna tillhandahåller tjänster för orderläggning via Internet, vilket ofta kan innebära lägre explicita transaktionskostnader (till exempel courtage) än handel som går via värdepappersbolag och banker.[36]
Stockholmsbörsen är öppen under helgfria vardagar klockan 9.00–17.30.[37] Handelsdagen börjar och slutar med en auktion vars syfte är att hitta det pris som ger störst antal avslut för varje aktie.[36]
Tidsbaserad ordersortering
Ordern kan antingen läggas in i systemet som en limitorder med högsta köpkurs eller lägsta säljkurs angiven eller som en marknadsorder där mäklaren får uppdraget att handla till bästa tillgängliga kurs. I orderboken sorteras limitorderna efter pris och tidpunkt. Den högsta köp- och lägsta säljkursen hamnar högst upp i orderboken. Om priset är detsamma för flera order sorteras de in efter den tidpunkt de registrerades i systemet, vilket har gett upphov till så kallad robothandel.[38]
Handelsregler
Det finns också en rad handelsregler, exempelvis för att hantera order som kan verka störande för handeln, som innebär att de inte nödvändigtvis exekveras. Vidare finns det rutiner som innebär att genomförda avslut som skett i strid med börsens regler kan makuleras. Efter ett avslut skickas informationen till Euroclear Sweden, där affären bokförs. Samtidigt sker betalning via köparens och säljarens banker. Först när detta är gjort är affären slutgiltigt genomförd (vanligen två dagar efter avslut).[38]
Särskilda ordertyper
Även om limitorder och marknadsorder är de enda typer av order som förekommer i börsens handelssystem finns det varianter av hur dessa exekveras. Det är exempelvis inte ovanligt att en kund vill att en större order portioneras ut i systemet i mindre poster, framför allt för att undvika alltför kraftiga förändringar i prisbilden.
Det finns då en möjlighet för kundens mäklare att i börsens handelssystem lägga isbergsorder, där endast en del av den totala orderstorleken (toppen av isberget) är synlig för andra aktörer. När en delpost är exekverad läggs automatiskt nästa delpost ut i systemet, och så vidare tills hela ordern är utförd. Även i ledet mellan kund och mäklare kan det givetvis förekomma andra typer av order än rena limitorder eller marknadsorder.
En inte alldeles ovanlig ordetyp är VWAP-order (VWAP uttyds Volume Weighted Average Price). I en VWAP-order sker prissättningen gentemot kunden som ett viktat genomsnitt av priserna i samtliga transaktioner under dagen i det aktuella värdepappret.[38]
Derivathandel
Via Stockholmsbörsen handlas också standardiserade derivatkontrakt med svenska, danska, finska och norska aktier samt olika index som underliggande tillgång. Kontrakten kan ge innehavaren rätt men inte skyldighet att utfärda och eller sälja en viss aktie vid en framtida tidpunkt till ett bestämt pris, och utfärdaren har skyldighet men inte rätt att genomföra affären (aktieoptioner). Kontrakten kan också innebära att både utfärdare och innehavare åtar sig att vid en framtida tidpunkt göra en affär med en viss aktie till ett bestämt pris (aktieterminer).[39]
Remove ads
Listor
I oktober 2006 fick den svenska, danska och finska börsen en gemensam lista, den Nordiska listan,[40] och 2007 lades även den isländska börsen till.[41] Nasdaq Stockholm är, liksom de andra nordiska Nasdaq-börserna, indelad i tre segment efter bolagens börsvärde:[42]
- Large Cap, företag med ett börsvärde över en miljard euro.
- Mid Cap, företag med ett börsvärde mellan 150 miljoner och 1 miljard euro.
- Small Cap, företag med ett börsvärde mindre än 150 miljoner euro.
Nasdaq driver även handelsplatsen First North som är en så kallad MTF, Multilateral Trading Facility, för mindre nordiska tillväxtföretag.[43]
Sektorindelning
Utöver indelningen efter börsvärde finns även en sektorindelning enligt Industry Classification Benchmark (ICB).[44] De elva huvudsektorerna är:
- Energi
- Material
- Industri
- Sällanköp
- Dagligvaror
- Hälsovård
- Finans
- Teknik
- Telekommunikation
- Kraftförsörjning
- Fastigheter
Sektorindelningen enligt ICB infördes i februari 2012, dessförinnan använde Stockholmsbörsen den snarlika GICS-indelningen.[45]
Remove ads
Äldre indelning
Sammanfatta
Perspektiv
Aktierna på Stockholmsbörsen var fram till 2006 indelade i listor med andra beteckningar och indelningsgrunder:[46]
- A-listan
- Mest omsatta
- Övriga
- O-listan
- Attract 40
- Övriga
- Xterna listan
- Nya Marknaden
A-listan
För notering på A-listan gällde att bolaget skulle ha bedrivit sin verksamhet i tre år och presenterat redovisningshandlingar för dessa år. Bolaget skulle ha haft en dokumenterad vinstintjäningsförmåga av rimlig storlek jämfört med branschen i övrigt. Bolaget skulle dessutom vid introduktionstillfället ha ett börsvärde på minst 300 miljoner kronor. Ett bolag på A-listan krävde minst 2 000 aktieägare. A-listan var indelad i Mest omsatta och Övriga. Det som avgjorde vilken del ett bolag skulle placeras i var handelns omfattning och bolagets marknadsvärde.[46]
O-listan
För notering på O-listan gällde att ett bolag skulle ha tillräckliga finansiella resurser för att kunna bedriva planerad verksamhet under de närmaste tolv månaderna efter den första noteringsdagen. Ett bolag på O-listan krävde minst 500 aktieägare.[46] I juli 2000 delades O-listan in i Attract 40 och Övriga. Attract 40-listan reviderades varje halvår och för att få inkluderas på listan skulle bolaget bland annat uppfylla vissa krav på omsättningshastighet och fritt marknadsvärde.[47] I samband med att Attract 40 infördes slogs också den tidigare OTC-listan ihop med O-listan.[48] På OTC-listan hade mindre bolag funnits där endast en del av aktierna handlades på börsen.[49]
Xterna listan
Xterna listan var en lista för handel med aktier i utländska bolag, som inte var noterade på Stockholmsbörsen.[46]
Nya Marknaden
Förutom handel med aktier noterade på de officiella listorna tillhandahöll Stockholmsbörsen under den äldre indelningen möjlighet till handel på Nya Marknaden. Ett bolag upptogs till handel på Nya Marknaden genom att någon av börsens medlemmar introducerade bolaget. Det rörde sig om aktier i mindre bolag, som inte var noterade på någon börs eller auktoriserad marknadsplats.[46] Nya Marknaden bytte namn till First North i juni 2006.[50]
Remove ads
Se även
Referenser
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads