Sture Lagerwall
svensk skådespelare och regissör Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Sture Lagerwall, född 13 december 1908 i Oscars församling i Stockholm, död 1 november 1964 i Limhamns församling i Malmö, var en svensk skådespelare, regissör[1] och teaterdirektör. Bland Lagerwalls filmer märks bland andra Markurells i Wadköping (1931), Bombi Bitt och jag (1936), Karriär (1938), Vi två (1939), ... som en tjuv om natten (1940), Lasse-Maja (1941), En äventyrare (1942), Kungsgatan (1943), Kärlek och störtlopp (1946), Banketten (1948), Med glorian på sned (1957) och Djävulens öga (1960).
| Sture Lagerwall | |
 | |
| Född | Sture Lagerwall 13 december 1908 Oscars församling, Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 1 november 1964 (55 år) Limhamns församling, Malmö, Sverige |
| Aktiva år | 1927–1964 |
| Maka | Gun Linderoth (1932–1940; skilda) Guje Sjöström (1940–1956; skilda) Anne-Marie Werner (1957–1964; hans död) |
| Betydande roller | |
| Lasse-Maja i Lasse-Maja Pierre Cotten i Banketten | |
| IMDb SFDb | |
Biografi
Sammanfatta
Perspektiv
Sture Lagerwall tog lektioner för Karin Swanström innan han utbildades på Oscarsteatern 1927–1930. Han scendebuterade 1927 i en mindre roll i Dibbuk och fick större roller som slav i Gustaf III och som ung kadett i Kärlekens genvägar 1928 respektive 1929. Den senare rollen gav Lagerwall uppmärksamhet i pressen och Svenska Dagbladets recensent Anders Österling menade att Lagerwall spelade med "överraskande säkerhet". 1930 fick han sitt stora genombrott med föreställningen 18 år.[1]
Lagerwall var verksam vid Gösta Ekmans teatrar, Vasateatern och Konserthusteatern 1931–1934, innan han engagerades vid Dramaten 1934–1936.[1] På Dramaten spelade han roller som Kinesias i Lysistrate, Ferdinand Uggla i Gösta Berlings saga och Oscar Andersson i Fridas visor.[2] Därefter kom han att verka som frilansande skådespelare, bland annat vid Nya Teatern i Stockholm och på turné[1], men också vid Dramaten.[2] Han startade tillsammans med Oscar Lindgren Alléteatern i Stockholm i september 1951 som de drev till 1957. Lagerwall var där teaterchef, men han kom även att verka som skådespelare. Han engagerades vid Malmö stadsteater 1958 där han kom att vara verksam fram till sin död 1964.[1]
Lagerwall filmdebuterade 1928 i Ragnar Hyltén-Cavallius' Hans Kungl. Höghet shinglar. Som filmskådespelare blev han uppmärksammad på allvar efter att ha spelat sonen Johan i 1931 års filmversion av Markurells i Wadköping. Han var en bred skådespelare som spelade såväl komiska som dramatiska roller. Han spelade mest komiska roller på 1930-talet och en bit in på 1940-talet för att sedan mot slutet av karriären spela mer allvarliga roller. Några komiska filmer där Lagerwall utmärker sig är bland andra Djurgårdsnätter (1933) och skälmkomedin ... som en tjuv om natten (1940). Några av hans viktigare dramatiska roller gjorde han i Johansson och Vestman (1946) och Banketten (1948).[1]
Lagerwall belönades 1955 med Teaterförbundets Gösta Ekman-stipendium och 1964 med De Wahl-stipendiet, även det utdelat av Teaterförbundet.[1]
Lagerwall avled i strupcancer. Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[3]
Privatliv
Sture Lagerwall var 1932–1940 gift med skådespelaren Gun Linderoth och 1940–1956 med skådespelaren Guje Sjöström. År 1957 gifte han sig med Anne-Marie Werner och flyttade då till Malmö. I första giftet hade han sonen Staffan (född 1932), i andra giftet barnen Christina (född 1940), Jörgen (född 1941) och Edith (född 1947).
Filmografi
- 1928 – Hans Kungl. Höghet shinglar
- 1929 – Säg det i toner
- 1931 – En natt
- 1931 – Röda dagen
- 1931 – Markurells i Wadköping
- 1931 – Falska miljonären
- 1932 – Pojkarna på Storholmen
- 1932 – Svärmor kommer
- 1932 – Tango
- 1933 – Djurgårdsnätter
- 1933 – Giftasvuxna döttrar
- 1934 – Äventyr på hotell
- 1934 – Kvinnorna kring Larsson
- 1934 – Hon eller ingen
- 1934 – Uppsagd
- 1935 – Smålänningar
- 1935 – Flickornas Alfred
- 1935 – Valborgsmässoafton
- 1935 – Kärlek efter noter
- 1936 – Bombi Bitt och jag
- 1936 – Janssons frestelse
- 1936 – Alla tiders Karlsson
- 1936 – Äventyret
- 1937 – Häxnatten
- 1937 – Vi går landsvägen
- 1938 – Karriär
- 1938 – Kamrater i vapenrocken
- 1939 – Filmen om Emelie Högqvist
- 1939 – I dag börjar livet
- 1939 – Vi två
- 1940 – Den blomstertid
- 1940 – Romans
- 1940 – Vi tre
- 1940 – Hennes melodi
- 1940 – ... som en tjuv om natten
- 1940 – Än en gång Gösta Ekman
- 1941 – Lasse-Maja
- 1941 – En man för mycket
- 1941 – Nygifta
- 1942 – En äventyrare
- 1942 – Jacobs stege
- 1943 – Sonja
- 1943 – Kungsgatan
- 1944 – På farliga vägar
- 1944 – Kejsarn av Portugallien
- 1944 – Hans officiella fästmö
- 1944 – En dag skall gry
- 1945 – Resan bort
- 1945 – Hans Majestät får vänta
- 1945 – En förtjusande fröken
- 1945 – Skådetennis
- 1946 – Kärlek och störtlopp
- 1946 – Onsdagsväninnan
- 1946 – Johansson och Vestman
- 1947 – Nattvaktens hustru
- 1947 – Det kom en gäst
- 1947 – Konsten att älska
- 1947 – Här kommer vi
- 1947 – Jag älskar dig, Karlsson!
- 1948 – Banketten
- 1948 – Loffe som miljonär
- 1948 – Synd
- 1950 – Den vita katten
- 1950 – Kastrullresan
- 1950 – Stjärnsmäll i Frukostklubben
- 1951 – Livat på luckan
- 1951 – Dårskapens hus
- 1951 – Kvinnan bakom allt
- 1953 – Kungen av Dalarna
- 1953 – I dimma dold
- 1953 – Käcka krabater (kortfilm)
- 1955 – Enhörningen
- 1957 – Räkna med bråk
- 1957 – Med glorian på sned
- 1958 – Venetianskan (TV)
- 1959 – Stängda dörrar (TV)
- 1960 – Djävulens öga
- 1960 – Sommar och syndare
- 1963 – Fadersskolan (TV)
- 1973 – Anderssonskans Kalle i busform (postumt)
Regi
Teater
Roller (ej komplett)
Regi
Radioteater
Roller
| År | Roll | Produktion | Regi |
|---|---|---|---|
| 1943 | Tom Kemp | Mollusken Hubert Henry Davies | Gunnar Skoglund[64] |
| 1945 | Jonathan Fagert | Blotta misstanken Karl Ragnar Gierow | Alf Sjöberg[65] |
| 1947 | Tom Kemp | Mollusken Hubert Henry Davies | Gunnar Skoglund[66] |
Referenser
Vidare läsning
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.