Underground

Uppslagsordet ”Under jorden” leder hit. För platser under jord, se Underjorden. För romanen, se Under jorden (kriminalroman). För filmen, se Underground (film).

När något är underground (av engelska: underground, ”under jorden”),^[1] betyder det att det agerar och kommer till uttryck utanför allmänhetens kännedom och etablerade massmedier. Det finns ett kopplat talesätt, att gå under jorden (engelska: go underground), som innebär att avsiktligt gå och gömma sig från allmänheten. Förhållandet används ofta om alternativa politiska och kulturella strömningar som ej är accepterade av eller av intresse för etablissemanget, så kallad undergroundkultur eller underjordisk kultur. Utöver politiska grupperingar och dylikt används det ofta om musikgenrer som inte står i rampljuset men har ett aktivt följe i bakgrunden.

Begreppet underground, och även underjordisk motståndsrörelse, användes tidigt om den organiserade motståndsrörelsen mot nazismen under andra världskriget. Ordet fick förnyad och delvis annorlunda betydelse under 1960-talets ungdomsrevolt, där underground särskilt stod för de utopiska, visionära, ofta opolitiska inslagen, vilkas gemensamma nämnare var strid mot det etablerade samhällets normer och värderingar.^[2]

Litteratur

Undergroundlitteraturen hänger nära samman med parallellföreteelser som undergroundfilm etc. Associationerna till underjordiska järnvägar var ingen slump. Londons och New Yorks tunnelbanestationer gav skydd åt utslagna, och undergroundlitteraturen ville vara de politiskt och ekonomiskt utslagnas litteratur.^{[citat från källa efterfrågat]}

Popkultur, beatpoesi och politiserade trivialgenrer (framför allt tecknade serier) ingår i begreppet underground. Tekniskt sett är den producerad av författaren själv med hjälp av exempelvis en bokmaskin^{[förtydliga]}, som gör att man inte behöver anlita förlag, eller av en grupp författare som stencilerar sina alster och sprider dem från hand till hand. De enkla stencilhäftena kunde växa till tidskrifter som har kontakt med underground, men kunde vara svåra att skilja från vanliga tidskrifter. I Sverige var Kulturmagasinet Vargen ett exempel under tidigt 1970-tal.

Undergroundlitteraturen är politiskt radikal eller nihilistisk-romantisk. Den knyter ofta an till de litterära bokkaféerna. Ett exempel är Café Existens, som trycktes på bokmaskinen i Göteborg. Särskilt under slutet av 1960-talet blomstrade undergroundlitteraturen som uttryck för tidens så kallade ungdomsrevolt, och motsvarade då ett starkt känt behov. Ett problem för undergroundlitteraturen kan vara att när en undergroundtrend slår igenom svarar ofta större förlag och liknande med produkter som liknar underground, men som marknadsförs som vanligt.

Denna företeelse kan man studera också i svenskt kulturliv, främst under 1970-talets första hälft. Bland svenska författare som också publicerat sig i undergroundsammanhang kan nämnas Eric Fylkeson och Lars Norén.

Konst

Inom konsten har det gamla begreppet avantgarde blivit underground, men med skillnaden att undergroundkonstnären, i motsats till sin föregångare, anser sig stå permanent utanför samhället och att inget går att göra åt saken. Den antisamhälleliga konst han producerar är som undergroundkonst en dagslända, då den mycket snart accepteras av samhället och därmed inte längre är underground. Exempel är den psykedeliska konsten, som ursprungligen hängde samman med 1960-talets drogkultur, men snart blev en modestil.

Se även

• Subkultur
• Avantgarde
• Motkultur
• Gör-det-själv
• Undergroundserie
• Underground hiphop
• Underground Railroad