Loading AI tools
öppning i jordskorpan, där vid vulkanutbrott magma tränger upp från jordens inre Från Wikipedia, den fria encyklopedin
En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten. Magman kan tränga upp från manteln genom berggrunden eftersom den har en större volym och lägre densitet än det fasta berget. Innan den når ytan samlas magman i stora magmakammare där den förblir tills sprickor och hålrum i berget gör att den kan fortsätta att stiga uppåt. När magman når markytan eller havsbotten har vi ett vulkanutbrott och magman övergår till att kallas lava.
Vulkaner kan delas upp i två olika kategorier. De som har explosiva förlopp och de som bara rinner ut över omgivningen. Vilken typ av vulkan som bildas beror bland annat på halten kiseldioxid (SiO2), vilket påverkar hur lös magman är samt mängden gas. Om magman är trögflytande innehåller den mer än 65 % kiseldioxid (SiO2). Magmans konsistens gör att gasen inte försvinner på ett lätt sätt och trycket ökar nere i kammaren. Det hela kan sluta med att man får ett explosivt förlopp där hela berget rämnar och lava kastas långt upp i luften. Montagne Pelée på Martinique är ett exempel på en sådan vulkan. Om magman är lös och lättflytande hittar gasen lätt ut och kan försvinna. Denna typ av magma rinner bara lugnt ut genom öppningar i jordskorpan som lava. Lättflytande magma innehåller mindre än 52 % kiseldioxid.
Vulkanutbrott (eruptioner) är ofta förknippade med att många människor dör. Oftast är det dock inte själva magman som dödar, den flyter fram så pass långsamt att man hinner undan, utan det moln av giftig gas, ett pyroklastiskt flöde, som strömmar nedför vulkanens sida precis före utbrottet. Lavaflödet skapar i stället en stor materiell förstörelse. Hus, plantage och odlingar brinner upp, åkrar och skogar täcks av stelnad lava. Vid ett explosivt förlopp kommer lavan ned i form av vulkaniska bomber. Dessa varierar i storlek från några millimeter till block stora som hus. Dessa kan komma ner från vulkanens sidor som rena eldstormar uppblandade med sten och aska. Den vulkaniska askan både täcker och kväver allt i sin väg. Många städer har gått förlorade genom historien, till exempel Pompeji i Italien.
Världens vulkaner släpper årligen ut mellan 130 och 230 miljoner ton koldioxid i atmosfären.
Ordet vulkan kommer från eldens och smideskonstens gud i romersk mytologi, Vulcanus.
Vissa områden på jorden har fler vulkaner än andra. Dessa områden är oftast förknippade med gränserna för de litosfärplattorna som jorden består av eller så uppträder de som isolerade företeelser, så kallade hot spots. Vulkaner kan vara vilande (ingen aktivitet) eller aktiva (nästan konstanta utbrott och utbrott tidvis).
Den Mittatlantiska centralryggen är ett område mitt i Atlanten där två litosfärsplattor åker isär, en så kallad spridningszon. Då plattorna åker isär bildas sprickor, där magma kan tränga upp och ny havsbotten bildas då magman stelnar. En del spridningszoner ligger under vatten, som till exempel den Mittatlantiska centralryggen, medan andra finns på kontinenterna, såsom det Östafrikanska gravsänkesystemet. Island är ett exempel på öbildning i en spridningszon genom vulkanism.
En subduktionszon är ett område där två litosfärsplattor, vanligtvis en oceanisk platta och en kontinentplatta, krockar och formar en djuphavsgrav. Den del av skorpan som trycks under den mötande plattan smälter av värmen från manteln och omvandlas till magma. Magman som bildas är vanligen väldigt trögflytande på grund av att den innehåller så mycket kiselsyra. Det innebär att magman ofta inte hinner nå ytan utan stelnar på djupet, innan en vulkan hinner bildas, men ibland når magman upp innan den hinner att stelna. Exempel på vulkaner skapade under dessa omständigheter är Etna och vulkanerna i Pacific Ring of Fire.
Hotspots ligger inte vid litosfärsplattornas gränser. I områden där jordskorpan är tunnare är det lättare för mantelströmmar av magma att tränga igenom. Temperaturen i strömmarna innebär att skorpan smälter och formar rör, som sedan kan ventilera magma. Eftersom litosfärsplattorna hela tiden rör på sig, men mantelströmmarna finns kvar på samma ställe slocknar varje vulkan efter en viss tid, men en ny bildas på ett annat närliggande ställe, som just då befinner sig ovanför hotspotten. Hawaii och Kanarieöarna är ögrupper som har bildats på detta sätt.
VEI-skalan (Volcanic Explosivity Index) är ett index som mäter en vulkans styrka. Skalan går från 0-8 där vulkaner som ligger på 7 eller 8 på skalan klassas som supervulkaner. Det som mäts är volymen av pyroklastiskt material (såsom aska), höjden på askplymen och utbrottets längd.[1]
Ett sätt att skydda folk mot att hamna mitt i ett vulkanutbrott är att öka möjligheterna att förutsäga utbrottet. I dag övervakas många vulkaner med hjälp av satelliter för att kunna ge folk ett bra skydd. Man observerar bland annat om det finns rökplymer och temperaturförändringar. Satelliterna är även till hjälp under själva utbrottet då man får en bra översikt över vilka delar och områden som har påverkats, och hur svårt de har påverkats. Man kan även få hjälp med att se hur lavaströmmarna rör sig. Om lavan till exempel rör sig mot en by eller stad, måste man kanske utrymma den. Man kan även se hur miljön har påverkats, om luften har förändrats eller om växtligheten har förstörts.
En väl beprövad metod för att skydda befolkningar i till exempel städer och byar mot vulkanutbrott är att spränga "kanaler" längs med vulkanen för att styra lavaflödet.
Här följer en lista över vulkanutbrott som har dödat mer än 500 personer. Volcanic Explosivity Index, VEI, är angivet i de fall det är känt eller har kunnat uppskattas i efterhand.
| År | Vulkan | Land | VEI | Antal döda | Huvudsaklig dödsorsak | referens |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1815 | Tambora | Indonesien | 7 | 92 000 | Kylig sommar, svält | [2][3][4] |
| 1883 | Krakatau | Indonesien | 6 | 36 417 | Tsunami | [2][3][4] |
| 1902 | Montagne Pelée | Martinique | 4 | 29 025 | Askflöden | [2][3][4] |
| 1985 | Nevado del Ruiz | Colombia | 3 | 25 000 | Slamflöden | [2][3][4] |
| 1792 | Unzen | Japan | 3 | 14 300 | Vulkanen kollapsar, tsunami | [2][3][4] |
| 1783 | Laki | Island | 6 | 9 350 | Svält | [2][3][4] |
| 1919 | Kelut | Indonesien | 4 | 5 110[2][3] 10 000[4] | Slamflöden | [2][3][4] |
| 1882 | Gunung Galunggung | Indonesien | 4 011 | Slamflöden | [2][3] | |
| 1631 | Vesuvius | Italien | 5? | 3 500 | Slamflöden, lavaflöden | [2][3][5] |
| 79 | Vesuvius | Italien | 5? | 3 360 | Askflöden, asknedfall | [2][3][5] |
| 1772 | Gunung Papandayan | Indonesien | 3 | 2 957 | Askflöden | [2][3][6] |
| 1951 | Lamington | Papua Nya Guinea | 5 | 2 942 | Askflöden | [2][3][7] |
| 1982 | El Chichón | Mexiko | 5 | 2 000 | Askflöden | [2][3][8] |
| 1902 | La Soufrière | Saint Vincent | 4? | 1 680 | Askflöden | [2][3][9] |
| 1741 | Oshima | Japan | 4 | 1 475 | Tsunami | [2][3][10] |
| 1783 | Asama | Japan | 4 | 1 377 | Askflöden, slamflöden | [2][3][11] |
| 1911 | Taal | Filippinerna | 3 | 1 335 | Askflöden | [2][3][12] |
| 1814 | Mayon | Filippinerna | 4 | 1 200 | Slamflöden | [2][3][13] |
| 1963 | Gunung Agung | Indonesien | 5 | 1 184 | Askflöden | [2][3][14] |
| 1877 | Cotopaxi | Ecuador | 4 | 1 000 | Slamflöden | [2][3][15] |
| 1991 | Pinatubo | Filippinerna | 6 | 800 | Sjukdom | [2][3][16] |
| 1640 | Komagatake | Japan | 5 | 700 | Tsunami | [2][3][17] |
| 1845 | Nevado del Ruiz | Colombia | 3 | 700 | Slamflöden | [2][3][18] |
| 1951 | Hibok-Hibok | Filippinerna | 500 | Askflöden | [2][3] | |
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
