avrättning

Svenska

Substantiv

Böjningar av avrättning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	avrättning	avrättningen	avrättningar	avrättningarna
Genitiv	avrättnings	avrättningens	avrättningars	avrättningarnas

avrättning

1. (juridik) det att döda en individ som dömts till dödsstraff
2. mord under "avrättningsliknande former"

Etymologi

mord under "avrättningsliknande former"

Valet av ordet avrättning torde vanligen syfta på antingen att offret dödas som "straff" (i icke-laglig mening) för något, eller på att mordet utförs mycket kallblodigt och med "professionell effektivitet".

Översättningar

juridik

• bokmål: henrettelse m
• engelska: execution ^(en)
• finska: teloitus ^(fi)
• franska: exécution ^(fr) f
• isländska: aðför ^(is) f
• nederländska: executie ^(nl), terechtstelling ^(nl)
• turkiska: idam ^(tr)
• tyska: Hinrichtung ^(de) f

mord

• bokmål: henrettelse m
• finska: teloitus ^(fi)
• franska: exécution ^(fr) f
• turkiska: idam ^(tr)
• tyska: Hinrichtung ^(de) f

oklart

• ryska: казнь ^(ru) f

Se även

• avrätta