gru

Bokmål

Substantiv

gru f (definitiv singular grua, oberäknelig)

1. skräck, rädsel

   Sammansättningar: grusom, grusomhet

   Etymologi: Besläktat med verbet grue (samt svenska gruva), "rysa", "förskräckas", "förfasa", "jämra", "oroa sig djupt" etc.

   Besläktade ord: grue

Danska

Substantiv

gru u (singular definitiv gruen, ej i plural)

1. skräck, rädsel

   Sammansättningar: grusom, grusomhed

   Etymologi: Besläktat med verbet grue (samt svenska gruva), "rysa", "förskräckas", "förfasa", "jämra", "oroa sig djupt" etc.

   Besläktade ord: grue

Verb

gru

1. imperativ av grue

Italienska

Substantiv

gru f

1. trana