hugg

Svenska

Substantiv

Böjningar av hugg	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hugg	hugget	hugg	huggen
Genitiv	huggs	huggets	huggs	huggens

hugg

1. hårt slag med vasst verktyg (t.ex. kniv); (även överfört)

   Sammansättningar: huggjärn, huggkubb, huggmejsel, huggorm, huggsexa, huggtand, huggvärja, mothugg

   Fraser: ge hugg på sig, hugg i ryggen, hugg och slag, i högsta hugg, vara på hugget

2. anfall med tänder
3. plötslig stark smärta
4. (träsvarvning) händelsen att svarvstålet skär fast i ämnet och slår loss en stor flisa (urslag)

   Ingen mänsklig muskelkraft kan förhindra felskär och hugg, om man håller stålet i fel läge.

Översättningar

hårt slag med vasst verktyg

• bokmål: hugg ^(no) n, hogg ^(no) n
• engelska: stab ^(en)
• italienska: pugnalata ^(it) f
• nynorska: hogg n
• polska: cios ^(pl) m, raz ^(pl) m, pchnięcie ^(pl) n, cięcie ^(pl) n
• tyska: Hieb ^(de) m, Stich ^(de) m

anfall med tänder

• polska: ugryzienie ^(pl) n, ukąszenie ^(pl) n
• tyska: Biss ^(de) m

plötslig stark smärta

• polska: kłucie ^(pl) n, ukłucie ^(pl) n
• tyska: Stich ^(de) m

när svarvstålet skär fast

• engelska: catch ^(en)

Verb

hugg

1. böjningsform av hugga