lapp

Svenska

Substantiv

Böjningar av lapp	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	lapp	lappen	lappar	lapparna
Genitiv	lapps	lappens	lappars	lapparnas

lapp

1. papperslapp; litet papper, eventuellt använt för att skriva ner ett kort meddelande

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1711.^[1]

2. tyglapp; liten tygbit som sys fast över ett hål eller en skada på ett klädesplagg

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1405.^[2]

3. (ålderdomligt, kan uppfattas som nedsättande) same

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1328.^[3] Som fornsvenska lapper.

   Sammansättningar: fattiglapp, lappdräkt, lapphund, lappkast, lappkåta, Lappland, lappsjuka

Sammansättningar: böteslapp, jordlapp, kölapp, lapplisa, lapptäcke, lappverk, nummerlapp, papperslapp, åkerlapp, ängslapp, ögonlapp

Besläktade ord: lappa, lapsk, lapska

Översättningar

litet papper

• bokmål: lapp ^(no) m
• danska: seddel ^(da)
• engelska: note ^(en)
• finska: lappu ^(fi)
• polska: kartka ^(pl) f, karteluszek m
• spanska: trozo de papel
• tyska: Zettel ^(de) m

liten tygbit

• bokmål: lapp ^(no) m
• engelska: patch ^(en)
• isländska: bót ^(is) f
• polska: łata ^(pl) f, szmatka ^(pl) f
• spanska: parche ^(es)
• tyska: Flicken ^(de) m, Lappen ^(de) m, Fetzen ^(de) m

same

• bokmål: lapp ^(no) m
• engelska: Lapp ^(en)
• polska: Lapończyk ^(pl) m, Laponka ^(pl) f
• spanska: sami, lapón m
• tyska: Lappe ^(de) m, Lappin ^(de) f

Älvdalska

Substantiv

lapp m

1. same