Carl Arendt Ångström
svensk ingenjör och uppfinnare / From Wikipedia, the free encyclopedia
Carl Arendt Ångström, född 23 oktober 1821 på Lögdö bruk i Medelpad, död 27 december 1896 i Stockholm,[5] var en svensk ingenjör och uppfinnare. Han var yngre bror till Johan och Anders Ångström samt far till Carl Ångström.
Carl Arendt Ångström | |
Född | 23 oktober 1821[1] Lögdö bruk[1], Sverige |
---|---|
Död | 27 december 1896[2][3] (75 år) Jakob och Johannes[3], Sverige |
Begravd | Norra begravningsplatsen[2] kartor |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet |
Sysselsättning | Ingenjör |
Arbetsgivare | Kungliga Tekniska högskolan |
Barn | Carl Ångström (f. 1856)[4] |
Släktingar | Johan Ångström (syskon) Anders Jonas Ångström (syskon) |
Redigera Wikidata |
Efter Härnösands gymnasium började Ångström studera vid Uppsala universitet 1841, och avlade filosofie kandidatexamen 1851. Han deltog som frivillig i danska kriget 1848.
Efter vidare utbildning på Bergsskolan i Falun anställdes han 1853 som disponent vid Tabergs gruvor i Värmland. År 1864 utnämndes han till professor i tillämpad mekanik vid Teknologiska Institutet i Stockholm.
Ångström konstruerade en mängd kolvpumpar och turbiner, främst för användande i gruvor eller inom stålindustrin. Han anlade även en fabrik för tillverkning av tändhattar i närheten av Nordmark.
Ångström blev ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1869. Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[6]