Wååderstuf
From Wikipedia, the free encyclopedia
Wååderstuf (de. Wasserstoff) as en kemisch elemänt ma sümbool H (La: Hydrogenium) än atoomnumer 1. Wååderstufgas (Diwååderstuf, H2) as bai rümtämpratur en blailuus, brånbor, döörsichti ai-metal.
"Wååderstuf" önj oudere spräkewise
Täkst aw mooringer frasch |
Weitere Informationen Äinschape, Ålgemiin ...
Äinschape | |||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||||||||
Ålgemiin | |||||||||||||||||||||||||
Noome, Sümbool, Ordenstål | Wååderstuf, H, 1 | ||||||||||||||||||||||||
Seerie | Nitmetal | ||||||||||||||||||||||||
Gruppe, Perioode, Blook | 1, 1, s | ||||||||||||||||||||||||
Ütsiien | faaweloos Gas | ||||||||||||||||||||||||
Mase-önjdiilj önj e wrålhüle | 0,88 % | ||||||||||||||||||||||||
Atomaar | |||||||||||||||||||||||||
Atommasse | 1,00794 u | ||||||||||||||||||||||||
Atomradius (beräägned) | 25 (53) pm | ||||||||||||||||||||||||
Kovalenten Radius | 37 pm | ||||||||||||||||||||||||
Van-der-Waals-Radius | 120 pm | ||||||||||||||||||||||||
Elektroonekonfigurasjoon | 1s1 | ||||||||||||||||||||||||
Elektrone pro Energieniveau | 1 | ||||||||||||||||||||||||
1. Ionisierungsenergie | 1312 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
Füüsikaalisch | |||||||||||||||||||||||||
Agregaattustånd | gasfoarmich | ||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktur | neen (Gas) | ||||||||||||||||||||||||
Tächte | 0,0899 kg · m−3 bei 273 K | ||||||||||||||||||||||||
Magnetismus | Magn. Suszeptibilität = 8 · 10−9 (diamagnetisk) | ||||||||||||||||||||||||
Smultpunkt | 14,025 K (−259,125 °C) | ||||||||||||||||||||||||
Sjoodepunkt | 20,268 K (−252,882 °C) | ||||||||||||||||||||||||
Molar Volumen | 22,42 · 10−3 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||
Ferdåmpingswårmk | 0,891 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
Smultwårmk | 0,117 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
Dåmpdrük | 209 · 103 Pa bei 23 K | ||||||||||||||||||||||||
Schålgauihäid | 1314 m/s bei 298,15 K | ||||||||||||||||||||||||
Spetsiifisch wårmkkapatsiteet | 14304 J/(kg • K) | ||||||||||||||||||||||||
Elektrisch liidjefjardihäid | 0 S/m | ||||||||||||||||||||||||
Wårmkliidjefjardihäid | 0,1815 W/(m • K) | ||||||||||||||||||||||||
Kemisch | |||||||||||||||||||||||||
Oksidasjoonstustånde | +1, −1 | ||||||||||||||||||||||||
Oxide (Basizität) | H2O , H2O2 (amfoteer) | ||||||||||||||||||||||||
Normåålpotentsjåål | 0 | ||||||||||||||||||||||||
Elektronegativiteet | 2,1 (Pauling-Skala) | ||||||||||||||||||||||||
Isotoope | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Mör Isotoope sii Liste foon Isotoope. | |||||||||||||||||||||||||
Sääkerhäidshaanewisinge | |||||||||||||||||||||||||
Gefåårstufkåntiikning üt RL 67/548/EWG, Anh. I | |||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
R- än S-Seetinge | R: 12 | ||||||||||||||||||||||||
S: (2)-9-16-33 | |||||||||||||||||||||||||
Süwid möölik än gebrüklik, wårde SI-iinjhäide ferwånd. Wan ai ouers fermårked, jüle da önjjääwene dooten bai ståndardbetängelse. |
Schließen
Lüüse atoome Wååderstuf kaame önj fri form bål ai for, wan uk sunt di iinje foon dåt twuntiest iirhunert unersäkinge mååged wörden as önj atomääre wååderstuf. Lüüse atoome foon dåtdeer elemänt san ordi reaktiw än ferbine jam matiinjs ma oudere wååderstufatoome. Heerbai wårt mååsttids wååderstufgas bilied (H2).
Da äinschape da önj dideer artiikel nååmd wårde, jüle dan uk for ålem for dideer stuf, di bai rümtämpratur en gas (H2) as.
Lüüse atoome wååderstuf wårde uk wälj "in statu nascendi" nååmd.