Human trafficking in Israel
From Wikipedia, the free encyclopedia
Ịtụ mgbere ahịa mmadụ na mba Israel gụnyere ịzụ ahịa ụmụnwoke na ụmụnwanyị n'ime mba ahụ maka ọrụ mmanye na ịgba ohu mmekọahụ. Mba ahụ emeela mgbalị siri ike iji belata nsogbu ahụ n'afọ ndị na-adịbeghị anya ma ugbu a ọ nọ n'ọkwa nke 90 n'ime mba 167 na-enye data.[1] Njirimara nke ndị a metụtara, ọrụ ikpe ziri ezi na mgbalị iji soro ụlọ ọrụ azụmahịa na gọọmentị na-ejikọ aka iji belata nsogbu a n'ime afọ iri gara aga.[2]
obere ụdị nke | azụmahịa mmadụ |
---|---|
ihu nke | azụmahịa mmadụ |
mba/obodo | Israel |
Ndị ọrụ nwere nkà dị ala si mba China, Romania, Africa, Turkey, Thailand, Philippines, Nepal, Sri Lanka, na India na-akwaga n'afọ ofufo maka ọrụ nkwekọrịta na ụlọ ọrụ owuwu, ọrụ ugbo, na ụlọ ọrụ nlekọta ahụike. Ụfọdụ, Otú ọ dị, nwere ike ihu ọnọdụ nke ọrụ mmanye, dị ka ijide paspọtụ n'ụzọ iwu na-akwadoghị, mmachi na njem, akwụghị ụgwọ ọrụ, iyi egwu, na egwu anụ ahụ. Amaghị ma ọ bụrụ na ụlọ ọrụ na-ahụ maka ndị ọrụ na mba ndị isi na Israel chọrọ ka ndị ọrụ kwụọ ụgwọ ọrụ - omume nke na-eme ka ndị ọrụ nwee ike ịtụ mgbere ahịa. Israel bụ mba na-aga maka ụmụnwanyị si Russia, Ukraine, Moldova, Uzbekistan, Belarus, China, South Korea na ikekwe Philippines maka ebumnuche nke mmegbu mmekọahụ. N'afọ 2008, NGO chọpụtara mmụba na ịtụ mgbere ahịa ụmụnwanyị mba Israel n'ime obodo maka mmegbu mmekọahụ azụmahịa, ma kọọ akụkọ ọhụrụ nke ịtụ mgbere ahịa ụmụnwanyị Israel na mba ọzọ na mba Canada, Ireland, na England. Ndị Africa na-achọ ebe mgbaba na-abanye Israel n'ụzọ iwu na-akwadoghị nwekwara ike ịzụ ahịa maka ọrụ mmanye ma ọ bụ ịgba akwụna.[3] A na-ebubata ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ndị Eritrea n'Izrel.[4]
N'afọ 2007, gọọmentị mụbara ọnụ ọgụgụ ikpe maka mpụ ịzụ ahịa mmekọahụ, ma mee mkpọsa iji gbochie ọrụ mmanye.[3] Israel na-aga n'ihu na-enye ndị na-ahụ maka ịtụ mgbere ahịa mmekọahụ ebe obibi, enyemaka iwu na enyemaka nchebe. NGO kwuru, "ụlọ mgbaba ahụ ezughị iji gwọọ ọnụ ọgụgụ nke ndị na-azụ ahịa na-amaghị na Israel, ọkachasị n'etiti ndị mbịarambịa na ndị na-achọ ebe mgbaba na-abịa site na Saịnaị."[5] N'afọ 2012, a kọrọ, "ọnụ ọgụgụ ụmụnwanyị metụtara na-aga n'ihu na-ebelata kemgbe ngafe na mmejuputa iwu Israel nke afọ 2006 megide ịzụ ahịa"[6]
A na-ekwenye na owuwu nke ihe mgbochi 245 mile Egypt-Israel n'afọ 2013, na-ebelata ịzụ ahịa mmadụ n'ime Israel, site na igbochi mbugharị na-adịghị mma n'okporo ụzọ ịtụ mgbere ahịa Sinai-Negev.[7]
Ụlọ ọrụ US State Department na-enyocha ma na-alụso ịzụ ahịa mmadụ ọgụ tinyere mba ahụ na "Tier 1" n'afọ 2017.[8] Otú ọ dị, e wedara ya na Tier 2 n'afọ 2021, nke pụtara "mba ndị gọọmentị ha na-adịghị erube isi n'ụzọ zuru ezu na ụkpụrụ TVPA niile, mana ha na-eme mgbalị dị ukwuu iji mee ka ha rube isi n'ụkpụrụ ndị ahụ. " Ngalaba Steeti kọrọ, sị: "N'afọ nke ise n'usoro, ndị uwe ojii na-ahụ maka mgbochi ịzụ ahịa (PTC), nke nọgidere bụrụ naanị ikike iji mata ndị na-ahụ maka ịzụ ahịa, nọgidere na-enweghị ndị ọrụ, nke metụtakwara arụmọrụ nke usoro njirimara ndị a na-ahụ maka ya na ntụgharị nke ndị metụtara na ọrụ nchebe. N'ihi ya, e wedara Israel na Tier 2.'[9] Steeti Israel kwadoro Protocol iji gbochie, gbochie ma nye ntaramahụhụ maka ịtụ mgbere ahịa mmadụ, ọkachasị ụmụnwanyị na ụmụaka na n'ụbọchị 23 Julaị 2008.[10]