Adrenalin
stresshormon och signalsubstans / From Wikipedia, the free encyclopedia
Adrenalin, summaformel C9H13NO3, är ett stresshormon och en signalsubstans som bildas i binjuremärgen och i vissa nervceller i hjärnan. Adrenalin är ett viktigt hormon som gör vår kropp redo att fly eller kämpa mot en fara. Hormonet har hittats hos många djur och även hos encelliga organismer.
Adrenalin | |
| |
Systematiskt namn | (R)-4-(1-Hydroxi-2-(metylamin)etyl)-1,2-bensendiol |
---|---|
Övriga namn | Epinefrin (eng. Epinephrine) |
Kemisk formel | C9H13NO3 |
Molmassa | 183,2045 g/mol |
Utseende | Vita kristaller |
CAS-nummer | 51-43-4 |
SMILES | c1ccc(O)c(O)c1C(O)CNC |
Egenskaper | |
Densitet | 1,33 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | 0,18 g/l (25 °C) |
Smältpunkt | 211,5 °C (sönderfaller) |
Faror | |
Huvudfara | |
LD50 | 62 mg/kg |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Den japanska kemisten Jokichi Takamine var den första som lyckades isolera och rena hormonet år 1901.[1] Tre år senare skedde den första syntesen av adrenalin individuellt av Friedrich Stolz och Henry Drysdale Dakin.[2]
Utsöndringen är normalt låg, men vid aktivering av det sympatiska nervsystemet ökar utsöndringen av adrenalin från binjuren. Noradrenalin och adrenalin tillsammans med ett flertal andra ämnen kallas tillsammans för katekolaminer.[3] De samlade effekterna av dopamin och noradrenalin utgörs främst av effekter från adrenalin och är:[3]
- Ökad nedbrytning av fettlagret i fettvävnaden, vilket gör att mängden fettsyror som cirkulerar i blodet ökar. Fettsyrorna används i cellerna för att bilda mer ATP.
- Hjärtats slagfrekvens och slagkraft ökar, vilket leder till ökad minutvolym (och därmed även förhöjt blodtryck).