Brunkebergs hotell

Brunkebergs hotell ritades av arkitekten Per Axel Nyström och uppfördes 1837–1841^[1] av byggmästaren Jonas Jonsson på uppdrag av friherre Johan Nordenfalk.^[2] Det byggdes om i slutet av 1920-talet för att hysa Kungl. Telegrafstyrelsen (en myndighet med ansvar för telekommunikationen i Sverige). 1969 revs slutligen huset under Norrmalmsregleringen, då stora delar av Klarakvarteren på nedre Norrmalm revs för att ge plats åt det moderna Stockholms city.

Byggnaden bestod ursprungligen av luxuösa våningar där förmögna hyresgäster bodde under längre tid, och den kallades av August Blanche för ”en begravningsplats för penningen.” Bland de som bott i huset märks Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta, konstnären Jenny Nyström och Albert Bonnier, grundare av Albert Bonniers förlag.

Handelshögskolan i Stockholm

Handelshögskoleföreningen hyrde från 1909 till 1928 lokaler i Brunkebergs hotell åt Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolans i Stockholm studentkår. Båda organisationerna hade grundats 1909. Högskolan och dess studentkår inrättade sig på våning två och halva våning tre i hotellet.

Beroende på ett ökande antal studenter, visade sig lokalerna i byggnaden efter cirka 10 år för små och Handelshögskoleföreningens medlemmar började planera för att flytta verksamheten till mer ändamålsenliga lokaler. 1926 kunde högskolan och dess studentkår flytta till sin nuvarande adress, en nyuppförd byggnad på Sveavägen 65 i Stockholm.

Kungl. Telegrafstyrelsen

Senare togs Brunkebergs hotell över av Kungl. Telegrafstyrelsen. I samband med myndighetens inflyttning i huset 1924^[3] byggdes det om till förvaltningsbyggnad^[4]. Ansvarig för ombyggnad var arkitekten Nils G:son Friberg tillsammans med Figge Wetterqvist.^[5] En våning lades till, samtidigt som fasaden förenklades och putsades i mörkare terrasitputs, med ljusare fält på gavlar och runt fönstren. Tillsammans med den kraftigare taklisten, vilken kröntes av en balustrad, lånade den sitt formspråk från svenska 1600-talspalats och Stockholms slott. Två gripar i kopparplåt med långa spjut i klorna blickade ut över Brunkebergs torg från taket.

Norrmalmsregleringen och Riksbankshuset

Byggnaden revs 1969 i samband med Norrmalmsregleringen, och gav plats för dagens Riksbankshus 1976. Interiören från Televerkets styrelserum i Brunkebergs hotell återuppbyggdes på det numera nedlagda Telemuseum.

Personer

Lars Johan Hierta, till 1849 och från cirka 1859^[6]
Maria Röhl, till 1875
Jenny Nyström, 1880-tal^[7]
Edvard Bergh
August Jernberg
Albert Bonnier
Filip Lundström
Fredrique Hammarstedt 1855–1881

Verksamheter

Svenska Slöjdföreningen
Stockholmsutställningen 1851, 16 juni–18 juli 1851
Militärsällskapet, till 1877^[8]
Palmgrenska samskolan, cirka 1876–1882^[9]
Handelshögskolan i Stockholm, 1909–1928 (flyttade 1926 huvuddelen av verksamheten till Sveavägen 65)
Handelshögskolans i Stockholm studentkår, 1909–1928 (flyttade 1926 huvuddelen av verksamheten till Sveavägen 65)
Kungl. Telegrafverket (ändrade namn till Telegrafverket 1946 och till Televerket 1953), 1924–1969
Figaro (tidning)
Hammarstedtska flickpensionen

Brunkebergs hotell

Historia

Handelshögskolan i Stockholm

Kungl. Telegrafstyrelsen

Norrmalmsregleringen och Riksbankshuset

Kända hyresgäster

Personer

Verksamheter

Bildgalleri

Se även

Referenser

Externa länkar

Wikiwand - on