Hertigdömet Limburg (1839–1867)
konstitutionell monarki i Västeuropa åren 1839-1867 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Hertigdömet Limburg (nederländska: Hertogdom Limburg, tyska: Herzogtum Limburg) skapades ur östra delen av Provinsen Limburg, som ett resultat av fördraget i London 1839. De jure var hertigdömet Lumburg dels i personalunion med Nederländerna, men samtidigt även en nederländsk provins.[1] Fram till 23 augusti 1866 var man också medlem av Tyska förbundet.
Snabbfakta
Hertigdömet Limburg | ||||
Hertogdom Limburg (nederländska) Herzogtum Limburg (tyska) | ||||
| ||||
Flagga | Vapen | |||
Huvudstad | Maastricht | |||
Språk | nederländska, tyska, limburgiska | |||
Religion | Romersk-katolsk kristendom | |||
Statsskick | konstitutionell monarki | |||
Bildades | 19 april 1839 | |||
– bildades genom | fördraget i London | |||
Upphörde | 11 maj 1867 | |||
– upphörde genom | fördraget i London | |||
Idag del av | Nederländerna |
Stäng
- Ej att förväxla med Hertigdömet Limburg.
Städerna Maastricht och Venlo ingick dock inte i Tyska förbundet.[2] I andra fördraget i London 1867 fastställdes att Limburg var en integrerad del av Nederländerna och hertigdömet förlorade sin särställning.