Hussvala
fågelart / From Wikipedia, the free encyclopedia
Hussvala (Delichon urbicum) är en fågel som tillhör familjen svalor. Den är en flyttfågel som häckar i Europa, Nordafrika och i de tempererade delarna av Asien och övervintrar i subsahariska Afrika och tropiska Asien. Hussvalan livnär sig av insekter som den fångar i flykten, och vintertid flyttar den till klimat där flygande insekter finns i rikliga mängder. Den är blå på huvud och ovansida, vit på gump och undersida och hittas både i öppna landskap och nära mänskliga bosättningar. Hussvalan liknar de andra tre arterna i släktet Delichon, som alla är endemiska för östra och södra Asien.
Hussvala Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Sårbar[2] Status i Finland: Starkt hotad[3] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Svalor Hirundinidae |
Släkte | Delichon |
Art | Hussvala D. urbicum |
Vetenskapligt namn | |
§ Delichon urbicum | |
Auktor | Linné, 1758 |
Utbredning | |
Gul – häckningsutbredning Blå – vinterutbredning | |
Synonymer | |
Delichon urbica Hirundo urbica Chelidonaria urbica |
Både dess vetenskapliga och triviala namn anknyter till fågelns vana att använda mänskliga byggnationer för sina bon. Den bygger ett slutet skålformat rede av lerkulor under takfötter eller liknande platser på byggnader, vanligen i kolonier.[4]
Hussvalan jagas av rovfåglar, bland annat av lärkfalk, och liksom andra fåglar drabbas den av invärtes parasiter, flugor och kvalster. Dess stora utbredning och population innebär att den inte är hotad ur ett globalt perspektiv.[1] Dess närhet till människan är allmänt accepterad och den förekommer ibland som referens i kulturen, bland annat inom litteraturen.[4][5][6][7]