Julimonarkin
konstututionell monarki i Frankrike åren 1830–1848 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Julimonarkin, borgarkungadömet, kallas det kungadöme som upprättades för huset Bourbons yngre linje, Ludvig Filip I av Frankrike och hans ätt. Detta skedde genom julirevolutionen i Frankrike 1830 och störtades 18 år senare genom februarirevolutionen 1848.
Snabbfakta
Kungariket Frankrike | ||||
Royaume de Françe | ||||
| ||||
Flagga | Vapen | |||
Nationalsång: La Parisienne | ||||
Kungariket Frankrike 1848. | ||||
Huvudstad | Paris | |||
Språk | Franska | |||
Religion | Romersk-katolsk | |||
Statsskick | Konstitutionell monarki | |||
Sista kung | Ludvig Filip I | |||
Sista premiärminister | Louis Mathieu Molé | |||
Bildades | 26 juli 1830 | |||
– bildades genom | julirevolutionen | |||
Upphörde | 23 februari 1848 | |||
– upphörde genom | februarirevolutionen 1848 | |||
Idag del av | Frankrike |
Stäng
Snabbfakta Tidsaxel ...
Frankrikes historia | |
Denna artikel är en del av en serie | |
Tidsaxel | |
---|---|
Gallien (–486) | |
Frankerriket (tidigt 400-tal–483) | |
Frankrike under medeltiden (486–1453) | |
Hundraårskriget (1337–1453) | |
Tidigmoderna Frankrike (1453–1789) | |
Franska revolutionen (1789–1799) | |
Första republiken (1792–1804) | |
Första kejsardömet (1804–1814) | |
Bourbonska restaurationen (1814–1830) | |
Julimonarkin (1830–1848) | |
Andra republiken (1848–1852) | |
Andra kejsardömet (1852–1870) | |
Tredje republiken (1870–1940) | |
Vichyregimen (1940–1944) | |
Frankrikes provisoriska regering (1944–1946) | |
Fjärde republiken (1946–58) | |
Femte republiken (1958–) |
Stäng
Kungadömet, som symboliserades av trikoloren, fick varken häva lagar eller utfärda undantag från dem. Kungen bibehöll hela den verkställande makten, inklusive rätten att utnämna ministrar. Katolicismen gällde inte längre som statsreligion utan som de flesta fransmännens religion.[1]