Jämtland
landskap i Sverige / From Wikipedia, the free encyclopedia
Jämtland (jämtska: Jamtlann) är ett landskap i södra Norrlands inland i mellersta Sverige. Jämtland gränsar i väster till Tröndelag i Norge, i nordöst till Lappland, i öster till Ångermanland och i söder till Härjedalen och Medelpad. Jämtland utgör 8,2 procent av Sveriges landyta, 34 009 kvadratkilometer och är Sveriges till ytan näst största landskap. Jämtland har en befolkning på cirka 118 000 personer, och landskapet är ett av de landskap i Sverige med flest personer bosatta på landsbygden. Emellertid bor majoriteten av befolkningen i den tätbefolkade Storsjöbygden.
- För andra betydelser, se Jämtland (olika betydelser).
Jämtlands läge i Sverige. | |
Land | Sverige |
---|---|
Landsdel | Norrland |
Län | Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län |
Stift | Härnösands stift |
Största sjö | Storsjön |
Högsta punkt | Storsylen, 1 743 m |
Yta | 34 009 km² |
Folkmängd | 118 964 (2021-12-31)[1] |
Befolkningstäthet | 3,5 invånare/km² |
Landskapssång | *Så tåga vi tillsammans bort (svenska) *Mæ går på stigom (jämtska) |
Landskapsblomma | Brunkulla |
Landskapsdjur Fler symboler... | Älg |
Jämtland var under vikingatid en självstyrande bonderepublik,[2] med ett av världens äldsta parlament, Jamtamot. Området blev därefter norskt 1178, och var så i mer än 450 år. Jämtland har tillhört Sverige sedan freden i Brömsebro 13 augusti 1645 (378 år), men först 1699 räknades jämtarna som jämbördiga med personer från de gamla svenska provinserna. Kung Carl XVI Gustaf var under sin prinstid hertig av Jämtland, en titel han ibland fortfarande använder sig av.
Historiskt, socialt och politiskt har Jämtland utgjort ett undantagsområde mellan Norge å ena sidan och Sverige å den andra, något som symboliseras i landskapsvapnet där älgen (Jämtland) attackeras från väster av en hund (Norge) och från öster av en falk (Sverige). Landskapets centrala position på Skandinaviska halvön har gjort att det har kännetecknats av inflyttning och kulturellt inflytande från främst Tröndelagen i väster (och därifrån vidare till övriga syd- och Mellannorrland) och ekonomiska relationer med de svenska landskapen i öster och söder under järnåldern, samt omväxlande politiska relationer åt båda håll. Jämtlands statstillhörighet skiftade inte mindre än 13 gånger under perioden 1563–1677. De västliga historiska och kulturella förbindelserna har bland annat givit upphov till benämningen Öst-Tröndelag, för att uttrycka samhörigheten med Tröndelagen och Härjedalen. Då Jämtland inte alltid tillhört Norrland och Sverige betraktade Jämtlands befolkning sig förr inte som norrlänningar.[3] Parallellt med en alltjämt stark jämtländsk identitetet och bibehållna kontakter västerut i landskapet betraktar sig stora delar av befolkningen i Jämtlands län (som även omfattar Härjedalen, delar av Hälsingland och Ångermanland) idag som del av Norrland.[4]