Lise Meitner
österrikisk-svensk fysiker / From Wikipedia, the free encyclopedia
Lise Meitner, egentligen Elise Meitner, född 7 november 1878 i Wien, Österrike, död 27 oktober 1968 i Cambridge, var en österrikisk-svensk fysiker inom radioaktivitet och kärnfysik. Lise Meitner har gått till fysikhistorien genom att i december 1938, vid tolkningen av försök utförda av Otto Hahn, lansera den revolutionerande hypotesen att kärnklyvning uppstår då uran utsätts för neutronbestrålning.
Lise Meitner | |
Född | kikona Meitner[1] 7 november 1878[2][3][4] Wien[3][5][6] |
---|---|
Död | 27 oktober 1968[2][3][4] (89 år) Cambridge[6] |
Begravd | St James Churchyard[7] |
Medborgare i | Cisleithanien, Österrike[5] och Sverige[5] |
Utbildad vid | Wiens universitet, doktorsexamen, [3][8] Akademisches Gymnasium, |
Sysselsättning | Kärnfysiker[3], kemist, universitetslärare, fysiker[5] |
Befattning | |
Professor, Humboldt-Universität zu Berlin (1926–1938) | |
Arbetsgivare | Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin Humboldt-Universität zu Berlin Wiens universitet Catholic University of America Kungliga Tekniska högskolan Kungliga Tekniska högskolan (–1953)[5] |
Noterbara verk | upptäckt |
Gift med | ogift[5] |
Föräldrar | Philipp Meitner[3][5] Hedwig Meitner |
Släktingar | Otto Robert Frisch[5] |
Utmärkelser | |
Leibniz silvermedalj (1924) Lieben-priset (1925) Wiens pris för vetenskap (1947) Max Planck-medaljen (1949) Otto Hahn Prize for Chemistry and Physics (1955) Utländsk ledamot av Royal Society (1955)[9] Wilhelm Exner-medaljen (1960)[10] Enrico Fermi-priset (1966)[11] Österrikes hederskors för vetenskap och konst (1967) Pour le Mérite för vetenskap och konst Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Pour le Mérite | |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Hypotesen bekräftades redan i januari 1939, vid ett experiment utfört av hennes systerson Otto Robert Frisch. Den epokgörande upptäckten var fundamental för utnyttjandet av kärnenergi och initierade den process, som drygt sex år senare ledde fram till atombomben.
Under 22 år, 1938–1960, var Meitner bosatt i Sverige. Hon fick inte dela Nobelpriset i kemi med Otto Hahn, som denne tilldelades 1944 för upptäckten av nukleär fission. Ett flertal forskare har kallat hennes utestängande från priset för en "orättvisa" och Meitner har postumt tilldelats en mängd hedersbetygelser, däribland grundämnet meitnerium som är uppkallat efter henne.[12][13]