Marginalskatt
mått på förändring av skatt vid förändring av inkomst / From Wikipedia, the free encyclopedia
Marginalskatt på arbetsinkomst är den skatt som individen betalar på den sist intjänade kronan. Den är alltså, namnet till trots, inte en egen typ av skatt. Om en inkomsttagare tjänar 30 000 kronor före skatt och får ut 21 000 kronor efter skatt betalar inkomsttagaren 9 000 kronor eller 30 % skatt totalt. Om inkomsttagaren sedan får en lönehöjning före skatt på 100 kronor till 30 100 kronor och då måste skatta 9 040 kronor och får ut 21 060 kronor efter skatt motsvarar ökningen av den totala skatten 40 % av lönehöjningen, och man säger att inkomsttagaren har 40 % marginalskatt.
Om inkomstskatten är progressiv kommer marginalskatten att stiga ju större inkomsten blir, men om inkomstskatten är proportionell (även kallad platt skatt) är marginalskatten densamma i alla inkomstlägen. Marginalskatt anses påverka hur vi väljer att prioritera arbetsinsatser, utbildning, karriär med mera. Detta innebär bland annat att en höjning av en redan hög marginalskatt inte behöver leda till ökade skatteintäkter till staten[1].
I internationella jämförelser brukar ofta Sverige, Danmark, Finland och Belgien hamna bland de länder som har högst marginalskatt. I EU-27 var den högsta marginalskattesatsen i genomsnitt 37,5 procent år 2010. I den svenska statsbudgeten för 2016 ingick nedtrappning av det så kallade jobbskatteavdraget vilket innebar att marginalskatten höjdes till cirka 60 procent. Sverige fick därmed världens högsta marginalskatt.[2][3][4]