Nanaifolket
folkgrupp i Ryssland och Kina / From Wikipedia, the free encyclopedia
Nanaifolket eller hezhen (tidigare benämnda som gold)[1] i Sibirien, är en tungusisk folkgrupp i Fjärran Östern, som historiskt har levt på Nedre Amurslätten, vid foten av Sikhote-Alin och längs floderna Amur[2], Songhua och Ussuri.[3] Nanais anfäder är Jurchenfolket från norra Manchuriet.
Nanaispråket, som talas av omkring 900 000 personer, ingår i de tungusiska språken. Sammanlagt finns ungefär 17 400 nanai, varav omkring 12 000 i Ryssland och omkring 5 400 i Kina. Nanai drabbades av en kraftig nedgång vid den japanska invasionen av Manchuriet, men växte under andra hälften av 1900-talet.[4]
Det förekommer ett antal namn på folkgruppen. Vanligt förekommande namn är nanai (ryska: нанай, som betyder "infödda") och nanais egna hezhen (som betyder folken från Östern). Andra äldre benämningar är achan, natki, gold[1], heje och samagir.
Traditionellt var nanaikulturen baserad på fiske. Nanai bodde i byar längs Ussuris stränder och använde hela sommaren till fiske. De åt färsk fisk på sommaren, varav stören var särskilt uppskattad, och torkad fisk vintertid. Fisk var också mat till deras fåtaliga grisar.
Den traditionella klädseln var sydd av fiskskinn från stora fiskar, som torkats och bearbetats med en klubba för att göra skinnet slätt.[3]