Wikipedias utvalda innehåll kan vara välskrivna artiklar, förklarande bilder eller fördjupande listor. Alla har de gemensamt att de visar det finslipade resultatet av de samarbeten som driver Wikipedia.
Allt utvalt innehåll genomgår en grundlig granskningsprocess av Wikipedias användare. Om du är registrerad användare får du lägga din röst på någon av de artiklar som nomineras just nu.
En liten guldstjärna () strax höger om rubriken på en sida indikerar att sidan du besöker är utmärkt. En liten blå stjärna () betyder att den är bra. Dessutom finns en liten grön stjärna () som utgör de rekommenderade artiklarna. Rekommenderade artiklar har av enskilda användare ansetts vara läsvärda och ha en bra täckning av artikelämnet. De har alltså, till skillnad från de utmärkta och bra artiklarna, inte varit föremål för någon omröstning.
En komet (astronomisk symbol: ☄) är en mindre himlakropp som kretsar runt solen. När den befinner sig tillräckligt nära solen framträder en synlig koma (atmosfär) eller en svans vilka båda främst uppstår på grund av effekten från solstrålning på kometkärnan. Kometkärnor är svagt sammanhållna samlingar av is, stoft och mindre stenpartiklar. Kärnan mäter mellan från några få kilometer till tiotals kilometer tvärs över.
Kometernas omloppsbanor kan variera tidsmässigt allt från en periodisk omloppstid av några få år till hundratusentals år, samtidigt som vissa bara passerar genom den inre delen av solsystemet en enda gång, innan de fortsätter ut i den interstellära rymden. Asteroider består av silikater (sten) och metaller rakt igenom, medan kometer består mest av fruset vatten och frusna gaser. Kometer lämnar en svans av fragment efter sig. Om kometens bana passerar jordens bana kan det sedan uppstå meteorregn, då jorden passerar genom svansen av fragment. Kometer särskiljs från asteroider genom att de har en koma eller en svans, även om mycket gamla kometer som har förlorat allt sitt flyktiga material kommer att likna asteroider. Det har totalt upptäckts 4329 kometer (augusti 2011), av vilka drygt 500 är kortperiodiska. ►Läsmer
Keshas diskografi består av ett studioalbum, ett remixalbum, en EP och nio singlar varav tre som gästartist. När hon var arton år skrev hon kontrakt med Dr. Lukes skivbolag och förlagsverksamhet. För att etablera sig själv i branschen började hon sjunga bakgrundssång och skriva låtar till andra artister medan hon arbetade på sitt debutalbum. Kesha fick sitt genombrott 2009 då hon var med som gästartist på Flo Ridas hitsingel "Right Round".
Keshas debutalbum Animal utgavs i januari 2010 och toppade de kanadensiska, grekiska och amerikanska topplistorna. På den amerikanska listan, Billboard 200, debuterade albumet i topp med 152 000 exemplar sålda första veckan. Av dessa var 76% digitala exemplar, vilket är ett rekord för antal digitala exemplar sålda jämfört med fysiska för ett album som debuterat i topp. Från albumet släpptes fyra singlar och den första, "Tik Tok", släpptes den 7 augusti 2009. Den nådde toppen av singellistan i elva länder och tilldelades multi-platinacertifikat i Australien, Kanada, Tyskland och Nya Zeeland. I USA har låten sålt fem miljoner exemplar och toppade Billboard Hot 100 i nio veckor. "Blah Blah Blah", "Your Love Is My Drug" och "Take It Off" utgavs som albumets andra, tredje respektive fjärde singel. De tre singlarna nådde topp tio i flertalet länder och certifierades guld och platina i Australien, Nya Zeeland och USA. ►Läsmer
Stäng
Mer information Dagens skandinaviska artikel, Bra artikel ...
Stortingsvalget 2017 førte til at de 169 representantplassene ble fordelt med 49 til Arbeiderpartiet, 45 til Høyre, 27 til Fremskrittspartiet, 19 til Senterpartiet, 11 til SV, 8 til Venstre, 8 til KrF, 1 til Miljøpartiet De Grønne og 1 til Rødt. Etter valget fortsatte Erna Solbergs regjering. ►Lesmerher.
Lissabonfördraget ändrar EU:s grundfördrag: Fördraget om Europeiska unionen ("Maastrichtfördraget"), Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (ursprungligen upprättat som Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, "Romfördraget"), vilket i och med Lissabonfördraget kommer att heta Fördraget om unionens funktionssätt, och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen ("Parisfördraget"). Till skillnad från den tidigare föreslagna Europeiska konstitutionen ersätter inte Lissabonfördraget de tidigare fördragen. Lissabonfördraget består istället av ändringar i de existerande grundfördragen. De nuvarande anslutningsfördragen kommer också att fortsätta att gälla. ►Läsmer