Värdeteori
From Wikipedia, the free encyclopedia
Värdeteori är det filosofiska studiet av värderingar och deras grundval.[1] Man studerar värdeomdömen ur logisk, semantisk, metafysisk och kunskapsteoretisk synvinkel.[2] Bland de semantiska frågorna återfinns exempelvis: "Vad är värdeomdömen?" och "Kan värdeomdömen vara sanna?" Inom den ontologiska (metafysiska) delen studeras frågor som: "Finns det objektivt existerande värden?" Man studerar även vilka möjligheter det finns att få kunskap i dessa och andra närbesläktade frågor. Även om det i teorin går att kombinera de olika delarna ganska fritt har filosofer tenderat att utveckla heltäckande teorier; teorier som uttalar sig om vårt moraliska språk, om en eventuell moralisk verklighet samt om våra möjligheter att få kunskap om detta.
- Denna artikel behandlar det filosofiska ämnet värdeteori. För det ekonomiska ämnet, se Värdeteori (ekonomi).
Värdeteori inbegriper värderingar inom olika fält där det mest framträdande är moralens. Moralisk värdeteori brukar också kallas för metaetik. Moral är dock inte det enda området där värdeteoretiska studier förekommer. Även inom exempelvis de filosofiska studierna av estetik, teknik och juridik och inom vetenskapsteori studerar man värderingar. Ibland sägs det att värdeteori förhåller sig till normativ etik på samma sätt som vetenskapsteorin förhåller sig till vetenskapen.[3]
Värdeteori ingår i vad som bredare har kallats värdefilosofi. Värdeteorin skiljer sig från andra delar av värdefilosofin därigenom att den inte sysslar med frågor om hur saker och ting bör vara, vilket är studieområdet för den normativa etiken, utan snarare analyserar detta "bör". Gränsen mellan dessa två delar av värdefilosofin är stundtals oklar, och teorier inom det ena området implicerar ofta bestämda förhållanden på det andra. Värdefilosofin skiljer sig i sin tur från empirisk forskning av värderingar, som exempelvis kan inbegripa studier av värderingar hos olika folkgrupper och individer. Lars Bergström uttryckte i Grundbok i värdeteori (1990) skillnaden mellan de empiriska vetenskaperna och värdefilosofin på följande vis: "Inom empiriska vetenskaper är man intresserad av vilka värderingar folk faktiskt har. Inom värdefilosofin intresserar man sig för vad värderingar är, och för vilka värderingar som är riktiga." Värt att notera är att Bergströms "är" och "riktiga" ungefär motsvarar distinktionen mellan värdeteori och normativ etik.