Äldre vasatiden
epok i Sveriges historia 1521–1611 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Äldre vasatiden är i svensk historiografi perioden 1521–1611 då Gustav Vasa och hans söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt Johan III:s son Sigismund var svenska regenter. Den föregås av unionstiden (även kallad yngre medeltiden) (1389–1521) och efterföljs av stormaktstidens (1611–1718) första skede, yngre vasatiden (1611–1654).
Sveriges historia | |
Denna artikel ingår i en artikelserie | |
Tidsaxel | |
---|---|
Förhistorien (c:a 12 000 f.Kr.–1050 e.Kr.) | |
Äldre medeltiden (1050–1250) | |
Folkungatiden (1250–1389) | |
Kalmarunionen (1389–1520) | |
Äldre vasatiden (1521–1611) | |
Stormaktstiden (1611–1721) | |
Frihetstiden (1719–1772) | |
Gustavianska tiden (1772–1809) | |
Union och ny konstitution (1809–1866) | |
Industrialiseringen (1866–1905) | |
1900-talets början (1905–1914) | |
Första världskriget (1914–1918) | |
Mellankrigstiden (1918–1939) | |
Depressionen (1929–1939) | |
Andra världskriget (1939–1945) | |
Efterkrigstiden (1945–1967) | |
Slutet av kalla kriget (1968–1991) | |
Nutiden (1991–) | |
Ämnen | |
Regenter • Statsministrar | |
Krig • Freder | |
Militärhistoria • Ekonomisk historia • Vetenskapshistoria |
Föregås av Erik XIV 1560–1568 Johan III 1568–1592 Sigismund 1592–1600 Karl IX 1599–1611
|
Perioden inleds med att Gustav Vasa väljs tills svensk riksföreståndare 1521, och att befrielsekriget bryter ut. Den avslutas med att dennes son Karl IX avlider 1611, och efterträds av sin son Gustav II Adolf. Perioden präglas av reformationen i Sverige, flera krig och uppror, och centralisering av statsmakten genom reduktioner.