frid
From Wiktionary, the free dictionary
Remove ads
Substantiv
frid fælleskøn
- fred (roligt)
- Jag minns den ljuva tiden, jag minns den som i går, då oskulden och friden tätt följde mina spår,
- Men utom denna allmänna frid kände den germanska rättsuppfattningen också särskilda högre frider, som hvilade öfver vissa personer, tider, orter eller förhållanden
Bøjning
Beslægtede ord og fraser
- fridfull
- fridfullhet
- fridlysa
- fridlysning
- fridsam
- fridsamhet
- fridsfurste
- fridskyss
- fridstörare
- julefrid
- tingsfrid
Remove ads
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads