Arizona
From Wikipedia, the free encyclopedia
Remove ads
Arizona [ˌæɹɪˈzoʊnə] as sunt 1912 en diiljstoot foon da Feriind Stoote. E diiljstoot läit önj't söödweesten foon't lönj. Önj't norden läit Utah, önj't ååsten New Mexico, önj't sööden Meksiko, önj't söödweesten California än önj't nordweesten Nevada. Dåt heet 7.278.717 manschne (2019)[1]. E hoodstää foon e stoot as Phoenix.
![]() |
Arizona | |
---|---|
![]() (Arizonas foone) |
![]() (Arizonas säägel) |
Uukelnoome: | Grand Canyon State |
Oufkorting: | AZ |
![]() | |
Hoodstää | |
Grutste stää | |
Guvernöör |
Janet Napolitano |
Gebiit - totool |
Nr. 6 295.254 km² |
Beföljking - totool |
Nr. 16 6.338.755 (2007) |
Beföljkingstachthäid - totool |
21,4 inb./km² |
Tuträäs önj e union - nr. |
48 |
Tidssoone | Mountain: UTC -7 |
Briidjgrood | 31°20'N bit 37°N |
Laingdegrood | 109°3'W bit 114°50'W |
Briidj Laingde |
500 km 645 km |
Remove ads
Geografii
Arizona as di seekstgrutste diiljstoot önj da Feriinde Stoote.
Stääse
Da tiin grutst stääse önj e diiljstoot san:
Indiiling foon Ferwalting
Arizona heet 15 counties:
Remove ads
Histoori

For 1848 wus't lönj foon Arizona foon nü diilj foon Meksiko. 1850 wörd dåt New-Mexico-Teritoorium üt di Arizona foon nü, et weestdiilj foon New Mexico än et sööddiilj foon Nevada biled. 1853 wörd ma di Gadsden-Kuup foon Meksiko for 10 milioon US-Dollar wörd iinj wider gebiit foon 77.700 km² önj't sööden faan di Gila Struum diilj foon't teritoorium. Arizona wörd 24. Biikenmoune 1863 san äin teritoorium. Et teritoorium wörd 14. Biikenmoune 1912 ån stoot önj da Feriind Stoote.
Remove ads
Bile
Kwäle
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads