![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3d/Yellow_mite_%2528Tydeidae%2529_Lorryia_formosa_2_edit.jpg/640px-Yellow_mite_%2528Tydeidae%2529_Lorryia_formosa_2_edit.jpg&w=640&q=50)
Mynorgaanagh
From Wikipedia, the free encyclopedia
She bioag do-akin da'n tooill eh mynvioagh (ny mynorgaanagh). Hooar magh Anton van Leeuwenhoek dy row ad ayn ayns 1675. She myn-vioagh-oaylleeaght y studeyrys er lheid ny bioagyn, lesh mynreayrtan son adsyn y 'akin.
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3d/Yellow_mite_%28Tydeidae%29_Lorryia_formosa_2_edit.jpg/640px-Yellow_mite_%28Tydeidae%29_Lorryia_formosa_2_edit.jpg)
Ta ymmodee sorçhyn dy vyn-vioagh ayn; t'ad goaill stiagh bacteyryn, fungyssyn, archaea, protista, algaghyn glassey as kuse dy veiyn beggey, myr sampleyr, plankton. Ta kuse dy vyn-vioagh-oayllee cur veeryssyn nyn mast'oc, agh fir elley, er lhieusyn nagh vel ad bio.[1][2] Ta’n chooid smoo jeu nyn mioagyn un-chillagagh, agh cha nel dagh ooilley fer; ta kuse dy vioagyn yl-chillagagh mynreayrtagh, as kuse dy phrotistyn as bacteyryn macroreayrtagh, dy ghra myr shen, ry-akin da’n tooill (myr sampleyr, Thiomargarita namibiensis).[3]
Ta mynvioee cummal er feie ny cruinney, ayns dagh rheynn ny bea-chruinney raad ta ushtey fliugh, goaill stiagh thalloo, çhibbraghyn çhehey, er grunt ny marrey, ard ‘syn aeraght, as duinid ayns bleayst ny cruinney. Ta feme orroo er son aa-choorsal beaghey ayns eggochoryssyn. Ta jargaght tashtey nitrageen ec kuse dy vyn-vioee, as myr shen, ta laue scanshoil oc ‘sy chorys nitrageen. Foddee dy vel laue oc ayns frassaghey as emshir myrgeddin.[4]
Ta ymmyd jeant jeh mynvioee ayns bea-haghnoaylleeaght chammah, ayns gyle as braghey tradishoonagh, as ayns çhaghnoaylleeaght jeianagh ta jannoo ymmyd jeh jeshaghteyrys gienntagagh. Er y laue elley, ta mynvioee ghorlagh lane assee; t'ad goll stiagh bioagyn elley as gaase ayndaue, as shen bun aslayntyn ta marroo millioonyn dy 'leih, beiyn as lossreeyn.[5]