Sheshengoaylleeaght
From Wikipedia, the free encyclopedia
Ta Sheshengoaylleeaght studeyrys er obbraghey troyn sheshaght, goaill stiagh normyn cultooragh, rolaueys as çhymbyllaght, er ymmyd ghlare. Ta sheshengoaylleeaght lhie harrish keealloaylleeaght.
Çhengoaylleeaght |
Çhengoaylleeaght heiltynagh |
Sheeanaghtys |
Sheeanchoryssaghtys |
Jalloo-oaylleeaght |
Co-ordrail |
Fockloaylleeaght |
Semantaght |
Semantaght focklagh |
Semantaght staydraaoil |
Semantaght hroggalagh |
Keaylloaylleeaght |
Çhengoaylleeaght feamagh |
Cosney stiagh glare |
Shicklaahengoaylleeaght |
Sheshengoaylleeaght |
Kynneyhengoaylleeaght |
Çhengoaylleeaght antrapoaylleeagh |
Çhengoaylleeaght ghientynagh |
Çhengoaylleeaght whaiyllagh |
Çhengoaylleeaght smooinaghtagh |
Çhengoaylleeaght cho-earrooagh |
Çhengoaylleeaght hoilshee |
Çhengoaylleeaght henndeeagh |
Bun-ocklaght |
Sarey çhengoaylleeagh |
Çhengoaylleeaght chirp |
Çhengoaylleeaght hoylee |
Shennaghys çhengoaylleeaght |
Rolley çhengoayllee |
Feyshtyn gyn freggyrt |
Chammah’s shen, t’ee jannoo studeyrys er anchaslyssyn abbyrt eddyr possanyn as reddyn caghlaaee eddyraghey ad, m.s. possan chynney, credjue, stayd, keintys, ynsagh, eash a.r.e., as yn aghtyn ta sleih goll er cur ayns ronnaghyn myr brastyl sheshoil rere croo as lhiantys da ny reillyn shoh. Myr ta ymmyd hengey anchasley eddyr buill (abbyrt ardjynagh), ta ymmyd hengey anchasley eddyr brastyllyn sheshoil, as ta sheshengoaylleeaght jannoo studeyrys er ny abbyrtyn sheshoil.
Ghow toshiaght studeyrys jeianagh er troyn sheshoil ghlare liorish çhengeyderyn Injinagh as Shapaanagh ayns ny 1930yn, as Gauchat ayns Yn Elveeish ayns ny 1900yn. Cha dug çhengeyderyn Sheear tastey daue derrey feer ny s’anmey. Haink rish sheshengoaylleeaght Sheear ayns ny 1960yn, liorish çhengeyderyn myr William Labov ayns ny Steatyn Unnaneyssit as Basil Bernstein ayns yn Reeriaght Unnaneyssit.