Baba Gana Kinigbe
Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Naijiria / From Wikipedia, the free encyclopedia
Babagana Kingibe OV GCON ( Iyen 25 June 1945) bụ onye ndọrọndọrọ Naijiria, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye ọrụ nke jigoro ọtụtụ ụlọ ọrụ dị elu, mechaa na nhọpụta ya dị ka ike nke Federation site na 2007 ruo 2008. ihe afụ afụ na onye ọrụ mba ofesi ma ihe na-agụnye sojoji 1970 na-eje ozi ndị isi obodo isii ; kacha nso nso a dị ka onye so n'ime ime nke President Muhammadu Buhari .
ụdịekere | nwoke |
---|---|
mba o sị | Naijiria |
Aha enyere | Baba |
Ụbọchị ọmụmụ ya | 25 Jụn 1945 |
Ebe ọmụmụ | Ȯra Borno |
Ebe ọ nwụrụ | University of Sussex |
Asụsụ obodo | Asụsụ Hausa |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Bekee, Asụsụ Hausa, pidgin Naịjirịa |
Ọrụ ọ na-arụ | diplomat |
Ọkwá o ji | Minister of Interior, Minister of Foreign Affairs, Secretary to the Government of the Federation |
agbụrụ | Ndi Haụsa |
nnọchiaha nkeonwe | L485 |
Babagana Kingibe OV GCON | |
---|---|
Minister of Power and Steel | |
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]] | |
In office Àtụ:En dash range | |
Personal details | |
Born | (1945-06-25) 25 Juunu 1945 (age 78) Borno, Northern Region, British Nigeria (now Borno State, Nigeria) |
Children | 1993 |
Education | Bishop's Stortford College |
Occupation | Politician |
. [1] [2]N'afọ 1993, ọ bụ osote onye isi oche na-eso Chief Moshood Abiola na mbụ aka onye isi ala na 1993, tupu ya ịbanye n'akwụkwọ na-eje ozi nke onye nwetara aka ike General Sani Abacha na onye otu ngwá agha. ụzọ-agha ya dị ka Minista na-ahụ maka mba ọzọ . 1993 ruo 1995, Minista nke ime obodo site na 1995 ruo 1997; ma egwukwa Minista ọkụ na igwe site na 1997 ruo 1998.
A mụrụ Kingibe na 25 June 1945 na Borno site na ezinụlọ Kanuri . Nne ya, Ya Kingi Mallam nwụrụ mgbe ọ dị afọ anọ. Nna ya, Mustafa Shuwa bụ onye na-akpụ akpụ akpụkpọ ụkwụ bụ onye mechara bụrụ onye na-akwụ ụgwọ nke Borno Native Authority. [3]
Kingibe tolitere na Maiduguri wee gaa ụlọ akwụkwọ praịmarị ebe ahụ. Na 1958, nabatara ya na Borno Provincial Secondary School. Na 1960, [1] ọ na-ahụ United Kingdom na ike iji mechaa O'Level na A-level na Bishop's Stortford College . Na 1968, o ikike nzere bachelọ na-egosi mba ụwa na Mahadum Sussex (n' elele Thabo Mbeki ), tupu ọ gawa ụlọ akwụkwọ Ọzụzụ Television nke BBC . [2] Kingibe mechara gbanwere nzere doctorate na Graduate Institute of International and Development Studies na Switzerland mana ọ tupu ọ akara ọ akara ugo okpukpe ya.
. [4]N'afọ 1969, ọ la hardware na-ebe ebe ọ achọpụtari ihe eji amụ na mahadum Ahmadu Bello na Zaria . [1] Na mahadum, ọ matara na Kaduna Mafia, otu ndị na-eto eto akwụkwọ akwụkwọ na ọmụmụ, ndị ọrụ obodo na ndị ọrụ agha si Northern Nigeria . [2] Kingibe ndị mahadum ahụ n'isi njedebe nke agha obodo Naijiria, na-arụ ọrụ site na Broadcasting Corporation of Northern Nigeria (ugbu a Federal Radio Corporation of Nigeria ) dị ka onye isi nke ngalaba na-ahụ maka ugbu a na ọbọ .
. [5]N'afọ 1972, ọ sonyeere ụlọ ọrụ na-ahụ maka mba ofesi na dị ka onye na-ahụ maka ihe gbasara mgbaàmà. [1] Nke mbụ o biputere bụ Nigerian High Commission na London dị ka onye isi ịzọ ụkwụ ma mechaa bụrụ onye isi oche azụ Sonyere. N'ịgbaso mbọ ndị ọzọ ndị Naijiria mere n'afọ 1976, e chiri Kingibe n'isi ụlọ ọrụ ndị agha alụ ọgụ elu (SMHQ) dị ka onye isi odee ndọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-eje ozi n'okpuru ndị agha agha General Shehu Yar 'Adua site na 1976 ruo 1979, bụ ebe o nwere aka na nhazi nke ndị agha. mbufe mmemme ike: ihe okike na oke mba, ike ime obodo na kọmitii na-edepụta pụtara iwu nke mba Naijiria nke abụọ
>O jere ozi n'otu oge dị ka onye isi ike ndị na Office nke President n'etiti 1976 na 1981, na-eje ozi ma General Olusegun Obasanjo na President Shehu Shagari . Na 1981, mgbe ọ dị afọ 36, a mgbaàmà ya onye anya Nigeria na Gris na Saịprọs na-eje ozi site na 1981 ruo 1984; ma bụrụ onye akụkụ anya Nigeria na Pakistan. [1] N'afọ 1986, Oga ndị agha bụ General Ibrahim Babangida Kingibe ka ọ bụrụ ike na-adịgide adịgide nke ọrụ iche, na-ahụ maka ọrụ nchekwa na-isi; na ndị ya na ndị isi ala ndị agha . [2] O mechara bụrụ onye ọkụ nke azụ site na 1988 ruo 1989.