From Wikipedia, the free encyclopedia
Aṭṭan n Coronavirus 2019 (s usegzel: covid-19[1]), akken yettwassnen daɣen s yisem n waṭṭan amesgunef amekruz yeqqnen ar Coronavirus amsetrar 2019, iga d aṭṭan amesgunef azamman aɣeressagman ixeddem-it-id SARS-CoV-2 dɣa avirus-a d win yudsen (iqerben) s waṭas ar SARS-CoV[2][3]. Yettwasnirem i tikkelt tamezwarut ass mi yenfufed Coronavirus di Wuhan deg 2019, sin akin igla-d s terwast n waṭṭan n Covid-19 deg umadal yakk. aṭṭan-a d win i d-igellun s waṭas n waṭṭanen d yisekna igan d tawla, tusut d tneggift ma d agaz amaẓwal d ufaris n inexxim d wagaz n ugerjum ur llin ara d isekna imezdiyen.[4][5]. Deg wakud anda tuget n yigimen tt-ellen (seɛɛun) drus kan n isekna.[6], Kra deg-sen ttneflin ar talɣiwin timihanin am buturin amekruz d werway agmanan usgit.[7]. isig n tmekkast ɣer yisig n yigimen iy tt-wasennefrun d win yettusazlen s 3,4% maca yemgarad s unect n waddar (leɛmeṛ) d tilin n waṭṭanen niden.[8]
Aṭṭan n Coronavirus 2019 | |
---|---|
Aglam | |
Anaw |
pneumonie atypique (fr) , infection à coronavirus (fr) , pneumonie virale (fr) , aɣressagma, maladie à virus (fr) , Buturin aṭṭan |
Tamuzzegt |
tasensigemt, tujya n turin, virologie (fr) , tasensakrart médecine d'urgence (fr) |
Tamentilt | SARS-CoV-2 |
Isekna |
Tusut, tawla, insuffisance respiratoire (fr) , amaẓla, myalgie (fr) , Atmelli, hémoptysie (fr) , iẓmi, Buneggaf, lymphopénie (fr) , anémie (fr) , anosmie (fr) , agueusie (fr) , hypoxie (fr) , frissonnement (fr) , congestion nasale (fr) , tunɣayt, nausée (fr) , tircelt, Takma n wadis, pneumonie virale (fr) , lésion cérébrale (fr) , syndrome confusionnel (fr) , psychose (fr) , encéphalite (fr) , énanthème (fr) , syndrome d'épuisement professionnel (fr) , dysfonction érectile (fr) , thromboinflammation (en) trouble neurologique (fr) |
Asemdu |
Arwas n waṭṭan n Kuṛunavirus 2019-20, syndrome de détresse respiratoire aiguë (fr) , pneumonie virale (fr) , thrombose (fr) , syndrome du choc toxique (fr) , syndrome inflammatoire multisystémique pédiatrique (fr) , choc cytokinique (fr) , coagulation sanguine (fr) , mortalité due à la Covid-19 (fr) covid long (fr) |
Akala n ugaǧǧi n yigem |
asiweṭ anafgan, contamination par les sécrétions respiratoires (fr) , transmission par contact (fr) , transmission directe (fr) , transmission par surface contaminée (fr) infection de l’œil (fr) |
Examen clinique (fr) |
RT-PCR (fr) , méthode immuno-enzymatique ELISA (fr) , tomodensitométrie (fr) , Tasedmirt tanmezrit n Polimiraz test de dépistage rapide de la Covid-19 (fr) |
Assesfer | |
Asafar | Paxlovid (fr) , remdésivir (fr) , molnupiravir (fr) , favipiravir (fr) , ruxolitinib (fr) , (S)-(−)-colchicine (fr) , fluvoxamine (fr) , REGN-COV2 (fr) , infliximab (fr) , abatacept (fr) , cenicriviroc (en) , tofacitinib (fr) , Lenzilumab (en) , sargramostim (fr) , mavrilimumab (en) , MOR103 (fr) , tradipitant (en) , aprépitant (fr) , remestemcel-L (en) , ibudilast (en) , aprémilast (fr) , ifenprodil (fr) , éculizumab (fr) , ravulizumab (fr) , sélinexor (fr) , prazosine (fr) , losmapimod (en) , leronlimab (en) , nangibotide (en) , piclidenoson (en) , fenretinide (en) , ebselen (en) , Fostamatinib (fr) , vadadustat (en) , lanadélumab (fr) , zilucoplan (en) , apabetalone (en) , Bucillamine (en) , enisamium iodide (en) d deuremidevir (en) |
Asulay | |
ICD-10-CM | U07.1 |
ICD-10 | U07.1 d U07.2 |
OMIM | 301051 |
DiseasesDB | 60833 |
MedlinePlus | 007768 |
eMedicine | 007768 |
MeSH | D000086382 |
Disease Ontology ID | DOID:0080600 |
Alammi d meɣres 2020 ulac assuji neɣ tigezt mgal n waṭṭan-a ayen yellan deg ufus n imsujiyen d asefses n yisekna d tedhelt n twuriwin n tfekka[9]. Maca kra n tmura am Iwunak Yeddukklen n Temrikt d Ccinwa urmen-t tigzin deg uraju n igemmad ara ad fken.
Tuddsa tamadlant n tdawsa telɣet-d s umeggez n unfufed d usefruret n SARS-CoV-2 d tiẓimdelt tamadlant .[10][11], ttwafen-d yinzan (ttbut) ɣef unfufed adigan i waṭṭan n Covid-19 deg 6 n temnaṭin yeṭṭafaren tuddsa tamadlant n tdawsa .[12]
Aṭṭan-a yezmer ad yaɣ amdan war ma ad ilin isekna d izmal maca deg waṭas n waddaden n iden ttilin-tt-d tiskanin ama d tid yefsusen neɣ d timakrazin (qessiḥ-it) gar-asen tawla, idis, tusut d tadist ma d tiskanin n usgunef am unezzu d legrajem d tid ur nettili ara s tuget
Addaden imekruzen (qessiḥen) n waṭṭan-a d wid izemren ad glun s tingas d feccal n wul d tgeẓẓal sin akin ar tmekkest (lmut) [13][14]
Asken | Isig n teflalit-is |
Tawla | 87.9% |
Tusut yekkawen | 67.7% |
Atmelli (ɛeyyu) | 38.1% |
Afaras n tsusaf | 33.4% |
Tineggift | 18.6% |
Agaz g tmaẓwalin d tiwermin | 14.8% |
Agaz n ugerjum | 13.9% |
Amaẓla | 13.6% |
Targigit | 11.4% |
Amuktu d Tiririt | 5.0% |
Abeṛṛid | 3.7% |
Asusef n idammen | 0.9% |
Azzug n tmelli | 0.8% |
Tallit n tezdalt d tin yettaṭṭafen gar n sin n wussan ar sin imalasen ma d isig n tallit-a 5 ar 6 wussan s unect n tuddsa tamadlant n tdawsa. Ma d akud seg teflalit n yiskanen alamma d tujjya n tignatin fsusen yettaweṭ ar sin imalasen, tignatin tukrizin d tmsuklsin (tiqessḥanin) gar 3 ar 6 n imalasen. Inzan (ttbut) imenza sskanayen-d d akken tallit n wakud gar n teflalit n iskanen d temhazt n talɣa tukrizt n waṭṭan -gar-as tadersi n Uksijin- yettaṭṭaf 7 n wussan. Ma d tallit n wakud gar teflalit n yiskanen d tmekkest (lmut) n teɣtas n waṭṭan d win yettilin gar n 2 ar 8 n imalasen.[7]
Aṭṭan-a yezmer ad yekk seg 3 n ikalaten igejdanen, Amezwar: yezmer ad yezri am waṭṭan fsusen am waṭṭanen ifellayen imezdiyen n unagraw amesgunef. Aẓabaẓ neɣ tazemmart tis snat: d buturin neɣ tuḍna n wamur n wadda n unagraw amesgunef. Ma d aẓabaẓ wis 3 d win yakk i d amihan s waṭas anda aṭṭan-a yettnefli s tazzla ar timsedfert tamesguneft tanamsadt.[15]
Ayen id yessisrigen aṭṭa-a d Coronavirus 2 n temsedfert tamesguneft tanamsadt tamekruzt (SARS-CoV-2), dɣa yella isem-is Avirus imisni 2019 (2019-nCoV).[17], Avirus-a yettenfufud s talɣa tagejdant gar n imdanen s uṭerrec n tmiqwa id itteffɣen seg unagraw amesgunef s tusut d unezzu .[18]. Avirus-a yezmer ad yeqqim d amiddur i 3 n wussan sufel n wuzzan d uplastik. Ma d avirus n SARS-CoV-2 yezmer ad yeqqim idder i 3 wussan s ufel n wuzzal d uplastik yakk d 3 n tesragin (sswayeɛ) deg wezwu.[19]. Akken id yettwaf uvirus-a deg yiẓẓan maca ar wayyur n meɣres zeddiɣ (mazal) Ur iban ara ma yettenṭaṭ s tarrayt n yimi d wadda.[20]
Turin gant d agman yettenṭerrayen yakk s waṭas acku avirus-a yettawaṭ ar ibniken s yinzim n uselket n angiotensinay 2 yettilin s tuget g uɣerɣur g turin. Dɣa avirus-a yessexdam apṛutin n yiẓid yettwasemma s Spike i wakken ad yennali (ad yeṭs) inzim w ad yekcem tabnikt tamsenubegt.[21] , Taneẓẓi n inzim ACE2 d tin yeqqnen deg yal aẓeṭṭa yakk d tassast (ccedda) n waṭṭan deg uẓeṭṭa-nni, Kra n imusnawen mmlen-d d akken tisidert (asedres) n urmmud n yinzim yezmer ad yili d taggaẓt, [22][23]. Maca tella tmuɣli n iden yeẓẓaren d akken timerniwt n yinzimen s usexdem n isafaren n Amgelnermas n ungiotensin II tezmer ad tili d tamaggaẓ (tḥerrez) maca tiẓraayyi srint ikayaden.[24]
Imusnawen ttɣilen d akken avirus-a d agaman u d waṭṭan aɣersaw n usagma.[25][26] Avirus n Covid-19 ineṭṭ-d i wemdan i tikkelt tamezwarut deg Wuhan (Tamurt n Ccinwa) deg ussan ineggura n wayyur n wamber 2019. Sin akin yuɣal d aɣbalu agejdan i yigem seg wemdan ar wemdan niden seg yennayer 2020.[27][28]
Igem amezwaru yella-d deg 17 wamber]] 2019.[29]. Seg 15 meɣres yettwalɣet s tilin n 67,790 n tignatin n waṭṭan deg Hubei gar-asen 3,075 uksen (mmuten) (s isig n 4,54%)[29]
Tarrayt n wenṭaṭ tagejdant tettili-d seg wemdan ar wemdan n iden s tikciyin timesgunefin am unezzu d tusut. Tuddsa tamadlant n tdawsa txeddem g uskazal i wakken ad tẓer ma yella wenṭaṭ araskan d wenṭaṭ s tawla kecmen deg iɣunab n wenṭaṭ igejdanen.[30], ɣef wanect-a yessefk ad yili westum gar n yimdanen 1,5 ma drus i wakken ur yettenṭaṭ ara waṭṭan ma yenzi-d (iɛeṭs-d) kra n yiwen
Timiqwa yessawaṭen Kuṛunavirus tt-ɣamayen-t ugglent (ttwaɛelqen-t) deg uzwu i kra n wakud Kan sin akin ad ɣlint f kra am tgida (ṭṭabla) neɣ kra n tɣawsa ayen yettaǧǧan avirus-nni ad yenṭeṭ ma yeṭṭsa-t (imuss-it) kra n wemdan aladɣa ma yeṭṭsa imi-ynes neɣ allen-is neɣ inzaren-is send ma yessared ifassen-is s waman d userrad
SARS-CoV-2 d Kuṛunavirus yeqqnen ar timsedfert tamesguneft tukrizt tanamsadt, yettwasinef i tikkelt tamezwarut seg 3 n yimdanen yuɣ-iten waṭṭan n buturin yeqqnen s tagrawt n tegnatin n waṭṭanen imesgunfanen ukrizen deg Wuhan, dɣa d avirus-a id igellun s waṭṭan n Covid-19 .[31]
SARS-CoV-2 d win yettakken assaɣ untim i welsaru aẓaṛan n SARS-CoV anda imusnawen ttɣilen d akken-it iga d aṭṭan aɣressagma
Aṭas n teɣtas n Covid-19 mmugren-d uguren idawsanen yakan, isig n wakud gar n teflalit n isekna d tmekkast (lmut) yettusteg s 15 n wussan, maca s timmad yettili-d gar n 6 ar 41 n wussan, Deg tezrawt i texdem tesmilt taɣelnawt n tdawsa di Ccinwa, tufa-d d akken isig n tmekkast ɣer iwetmen yella-d 2,8% ma ɣer twetmin yella-d 1,7%, imuṭan s ddaw n 50 n iseggasen yella-d 0,5% ma d imuṭan yugaren 70 n iseggasen yewweṭ yisig ar ugar n 8%. Dɣa tilin n isnufal (dduzan) isnajjyanen d twetlin timettiyin d tdamsanin i temnaṭ zemren ad awin timlilin deg uguccel n yisig n tmekkisin.[33]
Akayad azeṭṭaw n tilam yettwakksen seg turin n imuṭan seld n tmekkast yessken-d attwaɣ aɣarɣur yenfufden.[34][35] Imusnawen ar tua ur ẓrin ara ma yella igem yezrin yettakk-d i wmaṭun affal seg waṭṭan seld n tujjya. Dɣa tulla (seɛɛu) n waffal d ayen yellan d amddwal s ugani n tkelli tarunawt n ivirusen imisniyen (ivirusen n Kuṛuna) niden, maca kra seg wid yejjin seg Covid-19 ufan-d igemmad isnidanen ilawen sin akin seld n tujjit.[36]. Akken i mazal ur yettwassen ara ma yella tilawt-a d tulsa (d aɛawed) n usegrew n yigem neɣ d azgel (lɣelṭa) seg usnidi.[37] Tadbelt n isgunfa n Hong Kong tufa-d tudra n ufimidi seg 20% ar 30% deg ukettaṛ n turin ɣer 2 neɣ 3 gar n 12 n yimdanen yejjin seg waṭṭan. Imuṭan-a yejjin d wid id yettcetkin seg wengaf (aḍiqi n nnefs) mi ara ad ilin teddun s tazzla. Ma d ikayaden n turin yemmugen ɣef 9 n imuṭan deg Asganfu n Princess Margaret sseknen-d d akken imekniten uttwaɣ deg yigmanen.[38] Deg tezrawt yemmugen ɣef warrac meẓẓiyen g Ccinwa (gar n tegnatin n Covid-19 yettwasentmen deg usnidi neɣ tegnatin anda yella ccek), ufan-d d akken arrac yakk yezmer ad ten-yaɣ waṭṭan s wemgarad n waddar-nse (leɛmuṛ-nsen) d tuzzuf-nsen. Gar n warrac imuṭan yakk 4,4% n tegnatin llant war isekna d 50,9 n imuṭan mmugren-d isekna fsusen d 38,8% mmugren-d isekna yemnummsen d 5,2% deg tegnatin tinamsadin. Ma d tignatin timekruzin (qessiḥen s waṭas) llant-d s ufimidi n 0,6%. Akken id tella yiwet n tegnit n tmekkast (lmut) i weqcic deg 14 n iseggasen deg tegrawt talsant anda idtella tezrawt-a.[39][40]
Afimidi n tmekkast s unect n waddar d tmurt
Addar (leɛmeṛ) | 80+ | 70-79 | 60-69 | 50-59 | 40-49 | 30-39 | 20-29 | 10-19 | 0-9 |
Ccinwa seg 11 fuṛaṛ[41] | 14.8 | 8.0 | 3.6 | 1.3 | 0.4 | 0.2 | 0.2 | 0.2 | 0.0 |
Ṭelyan seg 16 meɣres[42] | 19.2 | 11.8 | 3.2 | 1.0 | 0.3 | 0.2 | 0.0 | 0.0 | 0.0 |
Kurya n unẓul seg 17 meɣres[43] | 10.2 | 5.4 | 1.6 | 0.4 | 0.1 | 0.1 | 0.0 | 0.0 | 0.0 |
Tuddsa tamadlant n tdawsa tdewwen d akken akud n tefsirt ar uvirus alamma banen-d iskanen d win yettilin gar n 2 ar 10 n wussan. ،[44] neɣ seg sin n wussan ar 14 n wussan s unect n ammasen i wsenɣed d tesɣil ɣef waṭṭanen.[45]
Tuddsa tamadlant n tdawsa tfesr-d aṭas n ipṛutukulen i wkayar n Coronavirus amsetrar [46][47], Akayad n Tasedmirt tanmezrit n Polimiraz i wseskel amuli (rRT-PCR)
Zemren ad ilin ikayaden ɣef trawin n unagraw amesgunef neɣ n idammen [48] sin akin igemmad tt-biben-d seld n kra n tesragin neɣ n wussan
Seg 5 fuṛaṛ 2020, ur d-iban ara usuji i waṭṭan-a. Dɣa tuddsa tamadlant n tdawsa tessemter (tweṣṣa) s uttekki n imaɣzalen deg yirramen imisiyen unɣiden i wkayad n tmellit d tɣellist n ussuji i zemren ad yili
S unect n tsensakrart, isig n tmekkisin d waddaden n unfufed n waṭṭan-a ur yettwassnen ara, acku isig n uẓeddim d win yettbeddilen seg wakud ar wayeṭ. Acku daɣen isig n wenṭaṭ yettuzemren ad tettwissen zeddiɣ (mazal) Ur tban ara [49][50]. Ɣas yella-d akk wanect-a. Maca inigen imenza yemmugen ɣef waṭṭan amesgunef amekruz yeqqnen ar Coronavirus amsetrar 2019 sseknen-d d akken isigen n tmekkest (lmut) gant gar n 2 ar 3 % [51]. Yerna deg yennayer 2020 tuddsa tamadlant n tdawsa temmel-d d akken isig n tmekkisin yella-d s wazal n 3% [52]
Afimidi n tmekkasin (lmuta) n yimuṭan yegguni ɣef tilin n taggaẓt tadawsant d usegder n waddar (leɛmeṛ) d wuguren idawsanen imezrayen ɣer imezdaɣ, yakk d wumdan n tegnatin ur nettwasennefru ara. [53][54]. Tizrawin taddadanin timenza gucclent afimidi ayyi gar n 2% ar 3%, deg yennayer 2020 tebder-d Tuddsa Tamadlant n Tdawsa d akken isig n tmekkast yewweṭ ar 3%, d 2% deg fuṛaṛ 2020 deg uɣir n Hubei.[55] Taddadanin niden bedren-tt-d d akken isig n tmekkast yettwasrem (yettwabeddel) s unect n wemgarad n wakud n usentem n tujjit neɣ n tmekkast (lmut), am wuṭṭunen igan d 7% d 33% s wesnay i yimdanen deg Wuhan deg wass n 31 yennayer, yiwet n teftart n usenfar tessken-d 55 n tegnatin n tmekkast. Maca isazalen neɣ istigen izwaranen zemren ad ilin ssiɣlin deg-sen (rnan fellasen) acku ur tessekcem ara afimidi n yigimen yellan war isekna.[56]. Tazrawt-a testeg (tessazel) isig i wfimidi n yigimen ar tmekkasin s wazal n 0,8% ar 0,9%. [57]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.