Erwin Schulhoff

From Wikipedia, the free encyclopedia

Erwin Schulhoff
Remove ads

Erwin Schulhoff (8. juni 189418. august 1942) var ein tsjekkisk komponist og pianist.

Kjappe fakta Fødd, Fødestad ...

Schulhoff var fødd i Praha i ein tysk jødisk familie. Pianisten og komponisten Julius Schulhoff var ein grandonkel. Antonín Dvořák oppmuntra Schulhoff til å studera musikk, og han blei elev ved Konservatoriet i Praha som tiåring.[1]

I byrjinga var han inspireret av Claude Debussy, Richard Strauss og Alexander Scriabin. Seinare slo han over i ein neoklassisk stil med element frå jazz og samtidige danserytmar.

Han skreiv seks symfoniar i svært blanda stil, to operaer, to ballettar, ein klaverkonsert, to strykekvartettar og eit jazz-oratorium.[2] Han etterlèt seg to ufullende symfoniar.

Schulhoff døydde i Holocaust. Han skal ha døydd av tuberkulose i den tyske konsentrasjonsleiren Wülzburg i Bayern i 1942.[2]

Remove ads

Selected works

  • 5 Etudes de jazz for piano (c.1910–1920)
  • Violin Sonata No. 1, Op.7 (1913)
  • Piano Concerto No. 1, Op.11 (1913)
  • Divertimento for strykekvartett (1914)
  • Cellosonate (1914)
  • Strykekvartett No. 0, Op.25 (1918)
  • Sonata Erotica for solo kvinnerøyst (1919)[3]
  • Fünf Pittoresken for piano (1919)
  • Symphonia Germanica (1919)[3]
  • Suite for kammerorkester (1921), opphavleg kalla In the New Style, seks dansar
  • Ogelala, ballett (1922)
  • Die Wolkenpumpe (1922), songar for bariton, fire treblåsarar og perkusjon[3]
  • Bassnachtigall for kontrabassun (1922)[3]
  • Pianokonsert "alla Jazz" (1923)
  • Fem stykke for strykekvartett (Fünf Stücke für Streichquartett) (1923)
  • Strykesekstett (1920–24)
  • Strykekvartett No. 1 (1924)
  • Pianosonate No. 1 (1924)
  • Strykekvartett No. 2 (1925)
  • Concertino for fløyte, fiola og kontrabass (1925)
  • Symfoni No. 1 (1925)
  • Pianosonate No. 2 (1926)
  • Pianosonate No. 3 (1927)
  • Violinsonate No. 2 (1927)
  • Sonate for fløyte og piano (1927)
  • Dobbelkonsert for fløyte, piano og orkester (1927)
  • 6 Esquisses de jazz for piano (1927)
  • Konsert for strykekvartett og treblåsarorkester (1930)[4]
  • Flammen, opera (1927–29)
  • Hot Sonate for altsaksofon og piano (1930)
  • Suite dansante en jazz for piano (1931)
  • Symfoni No. 2 (1932)[5]
  • Das kommunistische Manifest, oratorium (1932)[3]
  • Orinoco (1934), foxtrot[3]
  • Symphony No. 3 (1935)
  • HMS Royal Oak (1935), jazzoratorium for forteljar, sopran, tenor, blanda kor og syfhonisk jazzorkester, etter ein tekst av Otto Rombach[6]
  • Symfoni No. 4 (1937)
  • Symfoni No. 5 (1938–39)
  • Symfoni No. 6 Svobody for kor og orkester (1940)
  • Symfoni No. 7, berre pianodel skriven (1941–42)
  • Symfoni No. 8, ufullendt, berre pianodel skriven (1941–42)
  • Divertimento for obo, klarinett og basun
  • Suite for fiolin og piano
  • Variations over eit original Dorian-tema og fugato, op. 10, tema, 15 variasjonar og fuge
Remove ads

Kjelder

Bakgrunnsstoff

Loading related searches...

Wikiwand - on

Seamless Wikipedia browsing. On steroids.

Remove ads