Kloritoid er eit grønleg-svart, klorittliknande mineral som opptrer som bestanddel i visse metamorfe skifrar. Den kjemiske formelen er Fe2Al4O2(SiO4)2(OH)4. Mineralet er strukturelt sett eit nesosilikat, ikkje eit sjiktsilikat som kloritt.
Kjappe fakta Generelt, Kategori ...
| Kloritoid |
 Kloritoidkrystallgruppa på matriks frå Nuristanprovinsen i Afghanistan (storleik:6.3 x 3.5 x 3.0 cm) |
|
| Generelt |
|---|
| Kategori | Nesosilikat |
|---|
| Kjemisk formel | (Fe,Mg,Mn)2Al4Si2O10(OH)4 |
|---|
| Strunz-klassifisering | 09.AF.85 |
|---|
| Dana-klassifisering | 52.03.03.01 |
|---|
| Krystallsymmetri | Monoklin prismatisk 2/m eller triklinsk pinakoidal 1 |
|---|
| Einingscelle | a = 9.50 Å, b = 5.50 Å, c = 18.22 Å; β = 101.9°; Z = 4 eller a = 9.46 Å, b = 5.50 Å, c = 9.15 Å; α = 97.05° β = 101.56° γ = 90.10° |
|---|
| Identifikasjon |
|---|
| Farge | Mørkegrå, grønaktig grå, grønaktig svart |
|---|
| Krystallform | Søyleforma pseudoheksagonale krystall; rosettar, vanlegvis grovt blada med typisk bøygd folie; òg massive |
|---|
| Krystallsystem | Monoklin eller triklinsk |
|---|
| Tvilling | Vanleg på {001}, polysyntetisk, kan vere lamellert |
|---|
| Kløyv | perfekt på {001}, tydeleg på {110}; deling på {010} |
|---|
| Fastleik | Sprø |
|---|
| Mohs hardleiksskala | 6.5 |
|---|
| Glans | perleaktig på kløyvflater |
|---|
| Strekfarge | Kvit, gråaktig, eller særs lett grønaktig |
|---|
| Transparens | Gjennomskinneleg |
|---|
| Spesifikk vekt | 3.46 – 3.80 |
|---|
| Optiske eigenskapar |
|---|
| Optiske eigenskapar | Toaksa (+) eller (–) |
|---|
| Brytingsindeks | nα = 1.713 - 1.730 nβ = 1.719 - 1.734 nγ = 1.723 - 1.740 |
|---|
| Dobbeltbryting | δ = 0.010 |
|---|
| Pleokroisme | X = olivengrøn til gul; Y = gråaktig blå til blå; Z = fargelaus til bleik grønaktig gul |
|---|
| 2V-vinkel | Målt: 36° til 89° |
|---|
| Dispersjon (spreiing) | r > v; sterk |
|---|
| Kjelder | [1] |
Lukk
Det vart først skildra i 1837 from lokalitetar i Uralfjella i Russland. Det fekk dette namnet fordi det likna mineral i klorittgruppa.[1]
I Noreg er det kjent frå Stavangerfeltet.